Ja, men sambandet är svagare än retoriken antyder. Kommuner med gott företagsklimat har i regel högre sysselsättning och lägre arbetslöshet, men företagsklimatet är en av flera faktorer – läge, utbildningsnivå och näringsstruktur väger minst lika tungt.
Vad mäter vi egentligen?
Företagsklimat är ett sammansatt indexmått som fångar hur företagare upplever kommunens service, handläggning, attityder och konkurrensvillkor. Sysselsättningsgraden visar hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder som faktiskt arbetar. Tanken bakom det politiska löftet är enkel: ett gott klimat lockar och behåller företag, som i sin tur anställer. Frågan är om kedjan håller hela vägen från upplevelse till jobb.
När man lägger kommunernas värden bredvid varandra framträder ett positivt men löst samband. Kommuner som rankas högt på företagsklimat tenderar att ha en starkare arbetsmarknad, men spridningen är stor. Det finns kommuner med medelmåttigt klimat och hög sysselsättning, och tvärtom – vilket visar att klimatet inte är hela förklaringen.
Kommuner med bäst företagsklimat
| # | Kommun | Företagsklimat |
|---|---|---|
| 1 | Höganäs Skåne län | 89,5 index (0–100) |
| 2 | Leksand Dalarnas län | 88,7 index (0–100) |
| 3 | Hallstahammar Västmanlands län | 88,5 index (0–100) |
| 4 | Boden Norrbottens län | 87,2 index (0–100) |
| 5 | Härnösand Västernorrlands län | 86,1 index (0–100) |
| 6 | Hallsberg Örebro län | 85,6 index (0–100) |
| 7 | Vimmerby Kalmar län | 84,4 index (0–100) |
| 8 | Åstorp Skåne län | 84,3 index (0–100) |
| 9 | Eda Värmlands län | 83,8 index (0–100) |
| 10 | Torsby Värmlands län | 83,8 index (0–100) |
| 11 | Skara Västra Götalands län | 83,6 index (0–100) |
| 12 | Sunne Värmlands län | 83,2 index (0–100) |
| 13 | Trosa Södermanlands län | 83,2 index (0–100) |
| 14 | Flen Södermanlands län | 83,1 index (0–100) |
| 15 | Bengtsfors Västra Götalands län | 82,9 index (0–100) |
Läget och näringsstrukturen talar med
En central invändning mot det enkla sambandet är att orsakssambandet kan gå åt andra hållet. En kommun med starkt geografiskt läge, hög utbildningsnivå och en bred näringsstruktur får ofta både hög sysselsättning och ett gott företagsklimat – inte för att klimatet skapar jobben, utan för att samma underliggande styrkor driver båda. Närhet till en stor arbetsmarknad gör det lättare att både driva företag och hitta jobb.
Nyföretagandet är en mer direkt kanal. Där det är enkelt och uppskattat att starta eget tillkommer ständigt nya verksamheter, och även om många börjar som enmansbolag breddar de arbetsmarknaden på sikt. Arbetslösheten, å andra sidan, styrs starkt av faktorer som ligger utanför kommunens kontroll – konjunktur, utbildningsnivå och hur väl den lokala arbetskraftens kompetens matchar efterfrågan.
Tre storstäder – samma logik, olika utfall
Så tolkar du jämförelsen: Företagsklimat och sysselsättning är mått där högre värde är bättre, medan lägre arbetslöshet är bättre. Ett samband i tabellen bevisar inte orsak – flera faktorer samvarierar. Data via Kolada. Se även topplistan för företagsklimat och topplistan för sysselsättning.
Vanliga frågor
- Ger ett bättre företagsklimat verkligen fler jobb?
- Statistiken visar ett positivt men svagt samband. Kommuner med gott företagsklimat har ofta högre sysselsättning, men läge, utbildningsnivå och näringsstruktur förklarar minst lika mycket av skillnaderna.
- Kan sambandet gå åt andra hållet?
- Ja. En kommun med starkt läge och hög utbildningsnivå får ofta både hög sysselsättning och gott företagsklimat utan att det ena orsakar det andra – samma underliggande styrkor driver båda.
- Vilket mått är mest direkt kopplat till företagsklimatet?
- Nyföretagandet. Där det är enkelt och uppskattat att starta eget tillkommer fler nya verksamheter, vilket på sikt breddar den lokala arbetsmarknaden.