Flest nya företag per invånare startas i fjäll- och turistkommuner samt i Stockholms välbärgade kranskommuner. Båda har förutsättningar som gynnar företagande: en näringsstruktur med många små verksamheter respektive ett kapitalstarkt och välutbildat befolkningsunderlag.
Två vägar till tätt entreprenörskap
Nystartade företag per tusen invånare är ett av de tydligaste måtten på en kommuns entreprenöriella puls. Men måttet döljer att tätt företagande kan uppstå av helt olika skäl. I de svenska fjällkommunerna drivs nyföretagandet av en näringsstruktur som vilar på besöksnäring, byggande och säsongsverksamhet. När turismen växer behövs ständigt nya små bolag inom uthyrning, restaurang, aktiviteter och hantverk, och tröskeln för att starta eget är låg eftersom efterfrågan finns på plats.
Den andra vägen går genom storstädernas kranskommuner. Här är förklaringen inte säsong utan resurser: hög utbildningsnivå, god tillgång till kapital och närhet till en stor marknad. Många invånare har bakgrund i kunskapsintensiva branscher där det är vanligt att gå från anställning till eget konsultbolag. Det ger ett jämnt och högt flöde av nya företag år efter år.
Flest nystartade företag per invånare
De 15 kommuner med flest nystartade företag
| # | Kommun | Nystartade företag |
|---|---|---|
| 1 | Åre Jämtlands län | 21,3 per 1 000 inv. |
| 2 | Arjeplog Norrbottens län | 17,5 per 1 000 inv. |
| 3 | Danderyd Stockholms län | 17,4 per 1 000 inv. |
| 4 | Härjedalen Jämtlands län | 17,2 per 1 000 inv. |
| 5 | Övertorneå Norrbottens län | 17,1 per 1 000 inv. |
| 6 | Båstad Skåne län | 16,0 per 1 000 inv. |
| 7 | Vaxholm Stockholms län | 15,8 per 1 000 inv. |
| 8 | Lidingö Stockholms län | 15,7 per 1 000 inv. |
| 9 | Malung-Sälen Dalarnas län | 15,5 per 1 000 inv. |
| 10 | Nacka Stockholms län | 15,2 per 1 000 inv. |
| 11 | Rättvik Dalarnas län | 15,0 per 1 000 inv. |
| 12 | Stockholm Stockholms län | 15,0 per 1 000 inv. |
| 13 | Sotenäs Västra Götalands län | 14,7 per 1 000 inv. |
| 14 | Höganäs Skåne län | 14,4 per 1 000 inv. |
| 15 | Sorsele Västerbottens län | 14,2 per 1 000 inv. |
Företagsklimat och jobb följer ofta med
Ett högt nyföretagande lever sällan i ett vakuum. I kommuner där många vågar starta eget tenderar också det lokala företagsklimatet att uppfattas som bättre – snabb handläggning, tillgängliga tjänstemän och en kultur där företagande ses som något positivt. Det skapar en positiv spiral: när det är enkelt att starta startar fler, och varje nytt företag stärker bilden av kommunen som företagarvänlig.
Sambandet med sysselsättningen är mer sammansatt. Många nya företag är enmansbolag som inte direkt anställer, men över tid bidrar ett rikt företagande till en bredare och mer motståndskraftig arbetsmarknad. Det syns särskilt i kommuner där nyföretagandet är jämnt fördelat över flera branscher snarare än koncentrerat till en enda säsongsnäring.
Så läser du siffrorna: Nystartade företag anges per tusen invånare, vilket gör små och stora kommuner jämförbara. Företagsklimat är ett indexvärde där högre är bättre. Data via Kolada. Se även topplistan för nyföretagande och topplistan för företagsklimat.
Vanliga frågor
- I vilken typ av kommun startas flest företag per invånare?
- Framför allt i fjäll- och turistkommuner med stark besöksnäring samt i välbärgade storstadsförorter med hög utbildningsnivå och god kapitaltillgång. Se den fullständiga rankningen ovan.
- Varför har fjällkommuner så högt nyföretagande?
- Besöksnäringen kräver många små verksamheter inom uthyrning, restaurang, aktiviteter och hantverk. Efterfrågan finns lokalt och tröskeln för att starta eget är låg, vilket håller nyföretagandet högt.
- Betyder många nya företag automatiskt fler jobb?
- Inte direkt – många nystartade bolag är enmansföretag. Men över tid bidrar ett brett företagande till en mer mångsidig och motståndskraftig arbetsmarknad, särskilt när det är spritt över flera branscher.