Flest nya företag per invånare startas i fjäll- och turistkommuner som Åre, Härjedalen och Båstad samt i Stockholm och dess välbärgade kranskommuner. Båda har förutsättningar som gynnar företagande: en näringsstruktur med många små verksamheter respektive ett kapitalstarkt och välutbildat befolkningsunderlag. Men 2025 toppas listan av Ragunda, och flera små kommuner som Storfors, Grästorp och Ockelbo tar sig in på topp 15. Där räcker ett trettiotal till ett femtiotal nya företag för att ge höga tal per invånare.
Tre vägar till tätt entreprenörskap
Nystartade företag per invånare är ett vanligt mått på en kommuns entreprenöriella puls, men i små kommuner kan några tiotal företag hit eller dit flytta en kommun långt i listan. Måttet döljer att tätt företagande kan uppstå av helt olika skäl. I de svenska fjällkommunerna drivs nyföretagandet av en näringsstruktur som vilar på besöksnäring, byggande och säsongsverksamhet. När turismen växer behövs ständigt nya små bolag inom uthyrning, restaurang, aktiviteter och hantverk, och tröskeln för att starta eget är låg eftersom efterfrågan finns på plats.
Den andra vägen går genom storstädernas kranskommuner. Här är förklaringen inte säsong utan resurser: hög utbildningsnivå, god tillgång till kapital och närhet till en stor marknad. Många invånare har bakgrund i kunskapsintensiva branscher där det är vanligt att gå från anställning till eget konsultbolag. Det ger ett jämnt och högt flöde av nya företag år efter år.
I 2025 års lista syns också en tredje grupp: små kommuner som Ragunda, Storfors, Grästorp och Ockelbo. Ragunda gick från 8,7 nystartade företag per 1 000 invånare i åldern 16–64 år 2024 till 19,5 år 2025, och Storfors från 9,3 till 16,7 (Tillväxtanalys via Kolada). I så små kommuner räcker ett trettiotal till ett femtiotal nya företag för att nå toppen, så placeringen kan skifta mycket mellan åren.
Flest nystartade företag per invånare
De 15 kommuner med flest nystartade företag per invånare (2025)
| # | Kommun | Nystartade företag |
|---|---|---|
| 1 | Ragunda Jämtlands län | 19,5 per 1 000 inv. |
| 2 | Åre Jämtlands län | 18,4 per 1 000 inv. |
| 3 | Båstad Skåne län | 17,8 per 1 000 inv. |
| 4 | Danderyd Stockholms län | 17,6 per 1 000 inv. |
| 5 | Storfors Värmlands län | 16,7 per 1 000 inv. |
| 6 | Lidingö Stockholms län | 15,9 per 1 000 inv. |
| 7 | Härjedalen Jämtlands län | 15,9 per 1 000 inv. |
| 8 | Höganäs Skåne län | 15,6 per 1 000 inv. |
| 9 | Stockholm Stockholms län | 15,5 per 1 000 inv. |
| 10 | Grästorp Västra Götalands län | 15,5 per 1 000 inv. |
| 11 | Dorotea Västerbottens län | 15,5 per 1 000 inv. |
| 12 | Ockelbo Gävleborgs län | 15,3 per 1 000 inv. |
| 13 | Berg Jämtlands län | 15,3 per 1 000 inv. |
| 14 | Nacka Stockholms län | 15,2 per 1 000 inv. |
| 15 | Malung-Sälen Dalarnas län | 15,0 per 1 000 inv. |
Företagsklimat och jobb följer inte automatiskt med
Man kan tro att högt nyföretagande går hand i hand med ett gott företagsklimat, men så är det inte i siffrorna. Företagarnas betyg på kommunens service (NKI) har i stort sett inget samband med hur många företag som startas: Stockholm ligger i topp i nyföretagande men har ett av de lägre NKI-värdena (SKR och Tillväxtanalys via Kolada, 2025).
Sambandet med sysselsättningen är svagt (sysselsättningsgrad 2024, SCB via Kolada). Många nya företag är enmansbolag som inte direkt anställer, även om ett brett företagande över tid kan göra arbetsmarknaden mindre sårbar.
Så läser du siffrorna: Nystartade företag anges per 1 000 invånare i åldern 16–64 år, vilket gör små och stora kommuner jämförbara. I små kommuner kan enstaka år avvika mycket, så titta gärna på utvecklingen över flera år på kommunsidan. Företagsklimat är ett indexvärde (NKI) där högre är bättre. Kolada har inget NKI-värde för företagsklimat i Åre. Nyföretagande och företagsklimat avser 2025, sysselsättningsgraden avser 2024. Data via Kolada, med Tillväxtanalys, SKR och SCB som källor. Se även topplistan för nyföretagande och topplistan för företagsklimat.
Vanliga frågor
- I vilken typ av kommun startas flest företag per invånare?
- Framför allt i fjäll- och turistkommuner med stark besöksnäring samt i Stockholm och välbärgade storstadsförorter med hög utbildningsnivå och god kapitaltillgång. År 2025 toppas listan dock av Ragunda, och även små kommuner som Storfors, Grästorp och Ockelbo ligger högt. Se den fullständiga rankningen ovan.
- Varför har fjällkommuner så högt nyföretagande?
- Besöksnäringen kräver många små verksamheter inom uthyrning, restaurang, aktiviteter och hantverk. Efterfrågan finns lokalt och tröskeln för att starta eget är låg, vilket håller nyföretagandet högt.
- Betyder många nya företag automatiskt fler jobb?
- Inte direkt – många nystartade bolag är enmansföretag. Men över tid bidrar ett brett företagande till en mer mångsidig och motståndskraftig arbetsmarknad.
Källor
- Nystartade företag: Tillväxtanalys via Kolada (RKA), nyckeltal N00999, 2020–2025.
- Företagsklimat (NKI): SKR via Kolada (RKA), nyckeltal U07453, 2025.
- Sysselsättningsgrad 20–64 år: SCB via Kolada (RKA), nyckeltal N02267, 2024.
- SCB: befolkningsstatistik, tabellgrupp BE0101.
Rankningar, jämförelser och samband i artikeln är Kommunatlas egen bearbetning av underlaget ovan. RKA och dataproducenterna ansvarar inte för den.