Kommunatlas
Äldreomsorg · Analys

Den kommande vårdväggen: där andelen äldre är hög och befolkningen krymper

Publicerad · Uppdaterad · Källa: Kolada

De närmaste åren ökar antalet äldre snabbt i stora delar av landet. I kommuner där andelen äldre redan är hög, väntetiden till boende lång och befolkningen samtidigt stillastående eller minskande riskerar trycket på äldreomsorgen att bli ohållbart. Här visar vi två av riskfaktorerna, andelen äldre och befolkningsutvecklingen 2025, kommun för kommun.

Den största risken för en framtida vårdvägg finns i kommuner som kombinerar hög andel äldre, redan långa väntetider till boende och en svag eller negativ befolkningsutveckling. Där växer behovet av omsorg samtidigt som skatteunderlaget och tillgången på personal pressas – en kombination som gör det svårt att bygga ut kapaciteten i tid.

När demografin springer ifrån kapaciteten

Hela Sverige blir äldre, men förändringen är ojämnt fördelad. I storstäderna hålls andelen äldre nere av inflyttning av yngre, medan många mindre kommuner ser motsatsen: de unga flyttar ut för studier och arbete, och kvar blir en allt äldre befolkning. När andelen invånare över 65 år stiger samtidigt som de yrkesaktiva blir färre uppstår en dubbel påfrestning – behovet av omsorg ökar medan både skatteunderlaget och rekryteringsbasen för personal krymper.

Det är den här krocken som ibland kallas vårdväggen. Den handlar inte bara om pengar, utan minst lika mycket om arbetskraft. Även en kommun med god ekonomi kan få svårt att bemanna äldreomsorgen om det helt enkelt inte finns tillräckligt många i arbetsför ålder kvar i kommunen. Väntetiderna till boende är en tidig varningssignal: där de redan är långa och andelen äldre fortsätter att stiga är risken störst att systemet inte hänger med.

De 15 kommuner med störst andel äldre

Andel invånare som är 65 år eller äldre, avser 31/12 2025 (Kolada). Hög andel ökar trycket på äldreomsorgen framåt.
# Kommun Andel 65+
1 Borgholm Kalmar län 40,6 %
2 Övertorneå Norrbottens län 38,9 %
3 Simrishamn Skåne län 37,2 %
4 Sotenäs Västra Götalands län 36,6 %
5 Pajala Norrbottens län 36,2 %
6 Gullspång Västra Götalands län 35,3 %
7 Överkalix Norrbottens län 35,1 %
8 Dorotea Västerbottens län 35,0 %
9 Ljusnarsberg Örebro län 34,7 %
10 Rättvik Dalarnas län 34,6 %
11 Vadstena Östergötlands län 34,6 %
12 Lysekil Västra Götalands län 33,8 %
13 Valdemarsvik Östergötlands län 33,6 %
14 Ydre Östergötlands län 33,1 %
15 Haparanda Norrbottens län 33,0 %

Där flera riskfaktorer sammanfaller

En hög andel äldre är inte i sig ett problem om kommunen växer och kan bygga ut omsorgen. Det allvarliga uppstår när flera faktorer pekar åt fel håll samtidigt. En kommun med krympande eller stillastående befolkning förlorar successivt det skatteunderlag och den arbetskraft som krävs för att möta ett växande omsorgsbehov. Läggs redan långa väntetider till äldreboende ovanpå detta blir bilden tydlig: kapaciteten räcker inte till idag, och förutsättningarna att förbättra den försämras.

För invånare och anhöriga är det här värt att hålla ögonen på i god tid. Den som planerar för sin egen eller en förälders ålderdom kan väga in både dagens väntetider och kommunens befolkningsutveckling – en kommun som krymper och redan har lång kö kommer sannolikt inte att ha det lättare om tio år. För kommunerna själva är siffrorna en uppmaning att planera utbyggnad, mellanboendeformer och personalförsörjning innan väggen nås, inte efter.

Kommuner med svagast befolkningsutveckling

De tio kommuner vars folkmängd minskade mest under 2025 (förändring 31/12 2024 till 31/12 2025, Kolada).
# Kommun Befolkningsförändring
1 Norsjö Västerbottens län −4,0 %
2 Högsby Kalmar län −3,5 %
3 Skellefteå Västerbottens län −3,5 %
4 Pajala Norrbottens län −2,6 %
5 Dorotea Västerbottens län −2,3 %
6 Emmaboda Kalmar län −2,2 %
7 Lessebo Kronobergs län −2,1 %
8 Malå Västerbottens län −2,0 %
9 Åmål Västra Götalands län −1,9 %
10 Östra Göinge Skåne län −1,9 %

Så läser du tabellerna: Andel 65+ och befolkningsförändring kommer från Kolada (RKA). En låg eller negativ befolkningsförändring tillsammans med hög andel äldre och lång väntetid signalerar störst risk. Se även väntetid till äldreboende och respektive kommunsida.

Vanliga frågor

Vad menas med vårdväggen?
Det syftar på den krock som uppstår när en åldrande befolkning ökar behovet av omsorg samtidigt som färre yrkesaktiva ska finansiera och bemanna den. Risken är störst i kommuner som kombinerar hög andel äldre med svag befolkningsutveckling.
Vilka kommuner riskerar problem med äldreomsorgen framåt?
Främst kommuner där hög andel äldre, redan långa väntetider till boende och en minskande eller stillastående befolkning sammanfaller. Då växer behovet samtidigt som skatteunderlag och tillgång på personal pressas.
Är hög andel äldre alltid ett problem?
Nej. En kommun som växer och kan bygga ut omsorgen klarar en hög andel äldre väl. Det allvarliga uppstår först när flera riskfaktorer – åldrande, krympande befolkning och långa väntetider – pekar åt fel håll samtidigt.

Källor

  • Andel invånare 65 år och äldre: SCB via Kolada (RKA), nyckeltal N01960, 2025.
  • Befolkningsförändring: SCB via Kolada (RKA), nyckeltal N01963, 2025.
  • Väntetid till äldreboende: Socialstyrelsen via Kolada (RKA), nyckeltal U23401, 2025.

Rankningar, jämförelser och samband i artikeln är Kommunatlas egen bearbetning av underlaget ovan. RKA och dataproducenterna ansvarar inte för den.