Kommunatlas
Livsstil & miljö · Analys

Klimatkommunerna: lägst utsläpp per invånare 2024

Publicerad · Uppdaterad · Källa: Kolada

Växthusgasutsläppen per invånare varierar dramatiskt mellan svenska kommuner – men skillnaden handlar sällan om hur miljömedvetna invånarna är. Den avgörs framför allt av vad som produceras inom kommungränsen. Här är klimatkommunerna, och förklaringen till varför vissa kommuner sticker ut åt fel håll.

Kommuner med lägst växthusgasutsläpp per invånare är oftast tätbefolkade tjänste- och bostadskommuner utan tung industri. De högsta utsläppen 2024 fanns enligt Kolada i kommuner med stålverk, raffinaderier, petrokemi, gruvor eller cementfabriker: Oxelösund (137 ton koldioxidekvivalenter per invånare), Lysekil (117), Luleå (38) och Stenungsund (35). Där bokförs utsläppen lokalt även om produkterna används i hela landet.

Industristrukturen styr utsläppskartan

Måttet växthusgasutsläpp per invånare är intuitivt men lurigt. Det fördelar en kommuns totala territoriella utsläpp på antalet invånare – men en stor del av utsläppen kommer ofta från industrier vars produkter konsumeras någon helt annanstans. En kommun med ett stålverk, en cementfabrik eller en raffinaderianläggning får därför skyhöga utsläpp per invånare, trots att invånarnas egna utsläpp kan vara helt normala.

Omvänt hamnar tätbefolkade bostads- och tjänstekommuner i botten av utsläppsligan. Där finns många invånare att fördela en relativt liten industriell utsläppsmängd på, och näringslivet domineras av kontor och service snarare än tung tillverkning. Det betyder att en låg placering på utsläppslistan inte automatiskt betyder att kommunen är mer klimatambitiös – den kan helt enkelt sakna utsläppsintensiv industri.

De 15 kommuner med lägst utsläpp per invånare

Utsläpp 2024, ton koldioxidekvivalenter per invånare. Källa: Nationella emissionsdatabasen och SCB via Kolada. Sorterat från lägst utsläpp. Övervägande tätbefolkade tjänste- och bostadskommuner.
# Kommun Växthusgaser, ton CO2-ekv per invånare
1 Sundbyberg Stockholms län 0,43 ton CO2-ekv/inv
2 Tyresö Stockholms län 0,56 ton CO2-ekv/inv
3 Lidingö Stockholms län 0,81 ton CO2-ekv/inv
4 Järfälla Stockholms län 1,01 ton CO2-ekv/inv
5 Täby Stockholms län 1,02 ton CO2-ekv/inv
6 Stockholm Stockholms län 1,03 ton CO2-ekv/inv
7 Danderyd Stockholms län 1,07 ton CO2-ekv/inv
8 Nacka Stockholms län 1,08 ton CO2-ekv/inv
9 Solna Stockholms län 1,15 ton CO2-ekv/inv
10 Botkyrka Stockholms län 1,22 ton CO2-ekv/inv
11 Huddinge Stockholms län 1,22 ton CO2-ekv/inv
12 Partille Västra Götalands län 1,29 ton CO2-ekv/inv
13 Haninge Stockholms län 1,36 ton CO2-ekv/inv
14 Sollentuna Stockholms län 1,41 ton CO2-ekv/inv
15 Upplands Väsby Stockholms län 1,52 ton CO2-ekv/inv

Därför kan måttet missleda

Den som vill jämföra kommuners klimatarbete rättvist måste alltså läsa utsläppssiffran med industristrukturen i bakhuvudet. En industrikommun som halverar utsläppen från sina anläggningar gör en enorm klimatinsats i absoluta tal, men kan ändå ligga högt per invånare. En tjänstekommun kan ligga lågt utan att ha gjort något särskilt alls. Måttet säger mer om näringslivets sammansättning än om lokal klimatpolitik.

Det finns ändå faktorer som speglar lokala val och som syns i andra mått. Andelen elbilar och inköpet av ekologiska livsmedel speglar mer av invånarnas och den kommunala organisationens egna val. Lägger man de måtten bredvid utsläppskartan får man en mer nyanserad bild av vad som är struktur och vad som är aktivt klimatarbete. Det är den kombinationen som visar var ambitionen faktiskt finns.

Kommuner med högst andel ekologiska livsmedel

Ett mått som speglar aktiva kommunala val snarare än industristruktur. Värdena är avrundade, så ordningen vid lika procent är ungefärlig.
# Kommun Ekologiska livsmedel
1 Örebro Örebro län 66 %
2 Orust Västra Götalands län 61 %
3 Malmö Skåne län 57 %
4 Lund Skåne län 57 %
5 Södertälje Stockholms län 56 %
6 Stockholm Stockholms län 56 %
7 Bollebygd Västra Götalands län 55 %
8 Trosa Södermanlands län 52 %
9 Gävle Gävleborgs län 51 %
10 Nykvarn Stockholms län 50 %
11 Göteborg Västra Götalands län 48 %
12 Växjö Kronobergs län 47 %

Om måtten: Växthusgasutsläppen (ton koldioxidekvivalenter) anger territoriella utsläpp per invånare, vilket inkluderar industrins utsläpp inom kommungränsen. Andelen ekologiska livsmedel och elbilar speglar mer av aktiva val. Data via Kolada. Se även topplistan för utsläpp och artikeln om elbilar per kommun.

Vanliga frågor

Vilken kommun har lägst växthusgasutsläpp per invånare?
Sundbyberg hade lägst utsläpp 2024, 0,43 ton koldioxidekvivalenter per invånare, följt av Tyresö och Lidingö (Kolada). De lägsta utsläppen per invånare finns i tätbefolkade tjänste- och bostadskommuner utan tung industri. Hela rankningen för alla 290 kommuner finns i topplistan för utsläpp.
Varför har vissa kommuner så höga utsläpp per invånare?
För att de har utsläppsintensiv industri som stålverk, raffinaderier, petrokemi, gruvor eller cementfabriker. Utsläppen bokförs där produktionen sker, även om produkterna används i hela landet, vilket ger höga siffror per invånare.
Betyder låga utsläpp att kommunen jobbar mest med klimatet?
Inte nödvändigtvis. Utsläpp per invånare styrs främst av näringslivets sammansättning. Andelen ekologiska livsmedel speglar kommunens egna inköp, medan andelen elbilar speglar invånarnas och företagens val.

Källor

  • Växthusgasutsläpp per capita: Naturvårdsverket via Kolada (RKA), nyckeltal N00401, 2024.
  • Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet: Ekomatcentrum via Kolada (RKA), nyckeltal U07514, 2025.
  • Andel elbilar: Trafikanalys via Kolada (RKA), nyckeltal N07945, 2025.

Rankningar, jämförelser och samband i artikeln är Kommunatlas egen bearbetning av underlaget ovan. RKA och dataproducenterna ansvarar inte för den.