Andelen ekologiska livsmedel i kommunal verksamhet tenderar att vara högre där Miljöpartiet är starkt och där skattekraften är hög, men sambanden är måttliga. Rödgrönt styre ger ingen tydlig skillnad: åtta av de tio kommuner som köper mest ekologiskt styrs blocköverskridande (Kolada 2025, styren efter valet 2022). Ekomat kostar mer per kilo, så ambitionen kräver både politisk vilja och ekonomiska marginaler.
Ett kommunmått med tydlig politisk prägel
De flesta kommunala nyckeltal styrs av strukturella faktorer som demografi och geografi. Andelen ekologiska livsmedel styrs mer än de flesta mått av politiska mål, men storlek och ekonomi spelar också in. Den är ofta resultatet av ett uttalat politiskt mål om hur kommunens kök ska upphandla mat. En kommun som beslutar att en hög andel av maten ska vara ekologisk styr aktivt sina inköp dit, medan en kommun utan sådant mål låter priset avgöra. Därför säger ekoandelen något om var de gröna prioriteringarna sitter starkast.
Men ambitionen kostar. Ekologiska livsmedel är generellt dyrare än konventionella, vilket innebär att en hög ekoandel kräver budgetutrymme. Kommuner med högre skattekraft köper i genomsnitt mer ekologiskt: bland de 15 som köper mest är medianen 97 procent av rikets medelskattekraft, mot 89 procent för samtliga kommuner som rapporterat (Kolada, 2025). Årets resultat säger däremot lite om ekoandelen. Det gör att ekoandelen i praktiken påverkas av två saker samtidigt: den politiska viljan och de ekonomiska marginalerna. Sambandet med skattekraften och kommunens resurser är därför värt att titta närmare på.
Högst andel ekologiska livsmedel
De 15 kommuner som köper mest ekologiskt
| # | Kommun | Ekologiska livsmedel |
|---|---|---|
| 1 | Örebro Örebro län | 66 % |
| 2 | Orust Västra Götalands län | 61 % |
| 3 | Malmö Skåne län | 57 % |
| 4 | Lund Skåne län | 57 % |
| 5 | Södertälje Stockholms län | 56 % |
| 6 | Stockholm Stockholms län | 56 % |
| 7 | Bollebygd Västra Götalands län | 55 % |
| 8 | Trosa Södermanlands län | 52 % |
| 9 | Gävle Gävleborgs län | 51 % |
| 10 | Nykvarn Stockholms län | 50 % |
| 11 | Göteborg Västra Götalands län | 48 % |
| 12 | Växjö Kronobergs län | 47 % |
| 13 | Järfälla Stockholms län | 47 % |
| 14 | Lerum Västra Götalands län | 47 % |
| 15 | Gnesta Södermanlands län | 45 % |
Kopplingen till politisk färg
Eftersom ekomat är en grön hjärtefråga är det rimligt att förvänta sig ett samband med Miljöpartiets styrka i kommunfullmäktige. Mönstret är inte mekaniskt – en kommun kan ha hög ekoandel utan starkt MP om andra partier driver frågan – men där partiet är starkt finns ofta en uttalad ambition kring hållbar upphandling som syns i inköpsstatistiken. Ställer man MP-listan bredvid ekolistan framträder en tendens som speglar var miljöfrågorna fått politiskt fäste.
Samtidigt är det viktigt att inte överdriva. Många kommuner med blandad eller borgerlig majoritet köper också mycket ekologiskt, ofta som en del av en bredare kvalitetsambition i måltidsverksamheten. Och budgetfaktorn skär tvärs igenom de politiska blocken: en ekonomiskt stark kommun har råd med ambitionen oavsett färg, medan en pressad kommun får svårt att prioritera den hur grön majoriteten än är. Ekoandelen speglar därför både politik och ekonomi.
Kommuner där Miljöpartiet är starkast
| # | Kommun | Miljöpartiet 2022 |
|---|---|---|
| 1 | Jokkmokk Norrbottens län | 17,4 % (4 mandat) |
| 2 | Gällivare Norrbottens län | 14,3 % (5 mandat) |
| 3 | Åre Jämtlands län | 10,8 % (4 mandat) |
| 4 | Lund Skåne län | 9,2 % (6 mandat) |
| 5 | Höganäs Skåne län | 7,3 % (3 mandat) |
| 6 | Härnösand Västernorrlands län | 7,0 % (3 mandat) |
| 7 | Malmö Skåne län | 6,6 % (4 mandat) |
| 7 | Mölndal Västra Götalands län | 6,6 % (4 mandat) |
| 9 | Hammarö Värmlands län | 6,5 % (2 mandat) |
| 9 | Gnesta Södermanlands län | 6,5 % (2 mandat) |
| 11 | Linköping Östergötlands län | 6,3 % (5 mandat) |
| 12 | Göteborg Västra Götalands län | 6,2 % (5 mandat) |
| 12 | Uppsala Uppsala län | 6,2 % (5 mandat) |
Om måtten: Andelen ekologiska livsmedel avser kommunens egna inköp till skola, förskola och omsorg, och MP-andelen antalet mandat i kommunfullmäktige enligt SCB:s valstatistik. Data via Kolada. Se även topplistan för ekologiska livsmedel och mandatfördelningen i alla kommuner.
Vanliga frågor
- Vilken kommun köper mest ekologiska livsmedel?
- Örebro köpte mest ekologiskt 2025, 66 procent av livsmedlen, följt av Orust (61 %) och Malmö (57 %), enligt Ekomatcentrum via Kolada. Se den fullständiga rankningen ovan, sorterad från högst till lägst andel ekologiska livsmedel.
- Har politisk färg betydelse för ekoinköpen?
- Ja, det finns en tendens att kommuner med starkt Miljöparti köper mer ekologiskt, och där MP sitter i styret är ekoandelen högre. Rödgrönt styre i sig ger däremot ingen tydlig skillnad. Men sambandet är inte mekaniskt och många andra kommuner ligger också högt.
- Varför köper inte alla kommuner mest ekologiskt?
- Ekologiska livsmedel är ofta dyrare. Kommuner med lägre skattekraft köper i genomsnitt mindre ekologiskt, men sambandet är måttligt och många undantag finns.
Källor
- Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet: Ekomatcentrum via Kolada (RKA), nyckeltal U07514, 2025.
- Skattekraft som andel av rikets medelskattekraft, %: SCB via Kolada (RKA), nyckeltal N00904, 2025.
- Årets resultat: SCB och RKA via Kolada (RKA), nyckeltal N03007, 2025.
- SCB: tabell ME0104A (mandat i kommunfullmäktige 1973–2022).
- SKR: politiska styren i kommunerna efter valet 2022.
Rankningar, jämförelser och samband i artikeln är Kommunatlas egen bearbetning av underlaget ovan. RKA och dataproducenterna ansvarar inte för den.