Trygghet i Arvika

Tryggheten utomhus i mörker är ett av de viktigaste måtten på hur invånare uppfattar säkerheten i sin kommun. I Arvika uppger 84,2 % av de tillfrågade att de känner sig trygga utomhus när det är mörkt (2024). Det är 6,2 procentenheter över rikssnittet samma år (78,0 %). Kommunen är på plats 52 av 128 kommuner (plats 1 = högst trygghet). Inom Värmlands län placerar sig Arvika på plats 3 av 4 kommuner.

I Arvika anmäldes 7 960 brott per 100 000 invånare (2025). Det är lägre än rikssnittet samma år (13 581). Kommunen är på plats 68 av 290 kommuner (plats 1 = lägst antal anmälda brott). I Värmlands län är läget plats 10 av 16 kommuner på samma mått.

Sociala faktorer påverkar upplevd trygghet. Andelen barn och unga med psykisk ohälsa är 8,2 % (2024) — rikssnittet är 10,0 %. Av dem som fick ekonomiskt bistånd under året var 23,8 % barn 0–17 år (2025), jämfört med 29,5 % i riket. Måttet beskriver biståndsmottagarnas åldersfördelning — det visar inte hur stor andel av kommunens barn som lever i hushåll med ekonomiskt bistånd.

Källhänvisning: Statistik från Kolada. Ursprungskällor: SCB:s medborgarundersökning (trygghet utomhus), Brottsförebyggande rådet (BRÅ, anmälda brott) och Socialstyrelsen (psykisk ohälsa, bistånd).

Sedan 2022 har andelen som känner sig trygga utomhus i Arvika minskat med 1,3 procentenheter, från 85,5 % till 84,2 % (2024).

Antalet anmälda brott per 100 000 invånare har minskat sedan 2008, från 11 919 till 7 960 (2025).

Den kommun i Värmlands län som ligger närmast Arvika på trygghetsmåttet samma år är Karlstad, med 84,9 % mot Arvikas 84,2 % (2024) — en skillnad på 0,7 procentenheter.

Bäst i Värmlands län på trygghet utomhus är Årjäng med 87,1 % (2024).

Barnens (0–17 år) andel av biståndsmottagarna i Arvika har minskat sedan 2012, från 28,9 % till 23,8 % (2025).