Kommunatlas
Ekonomi & skatt · Analys

Därför har glesbygden högst kommunalskatt och storstadsförorterna lägst

Publicerad · Uppdaterad · Källa: Kolada

Mellan kommunen med högst och lägst kommunalskatt skiljer det knappt sju procentenheter – för en vanlig lön tusentals kronor om året. Men hög skatt är sällan ett tecken på slöseri. Den följer geografin, demografin och skattekraften.

Glesbygdskommuner har högst kommunalskatt eftersom de bär höga kostnader för service per invånare samtidigt som skatteunderlaget är svagt. Storstädernas kranskommuner ligger lägst – de har många höginkomsttagare att dela kostnaderna på.

Skattekraften väger tyngst – inte sparsamheten

En kommuns skattesats bestäms ytterst av en enkel ekvation: hur mycket service invånarna behöver, delat på hur stort skatteunderlag kommunen har att finansiera den med. I glest befolkade kommuner blir båda sidor av ekvationen ogynnsamma. Skolan, hemtjänsten och räddningstjänsten måste finnas oavsett om kommunen har 2 000 eller 200 000 invånare, vilket gör kostnaden per invånare hög. Samtidigt är skatteunderlaget – summan av invånarnas beskattningsbara inkomster – ofta lågt, med en åldrande befolkning och färre förvärvsarbetande.

Storstädernas kranskommuner befinner sig i motsatt läge. Hög andel höginkomsttagare ger ett stort skatteunderlag, och den täta bebyggelsen håller nere kostnaden per invånare för infrastruktur och kommunal service. Resultatet är att de kan hålla en låg skattesats och ändå leverera god välfärd.

Sambandet är starkt men inte absolut: Hammarö utanför Karlstad har högre skattekraft än riket och ändå en av Sveriges högsta skattesatser.

De 15 kommuner med högst skatt

Sorterat från högst till lägst kommunalskatt 2026. Kommuner med samma skattesats står i godtycklig inbördes ordning. Klicka för full statistik.
# Kommun Kommunalskatt
1 Dorotea Västerbottens län 35,65 %
2 Vilhelmina Västerbottens län 35,50 %
3 Sorsele Västerbottens län 35,45 %
3 Åsele Västerbottens län 35,45 %
5 Degerfors Örebro län 35,30 %
6 Malå Västerbottens län 35,20 %
6 Norsjö Västerbottens län 35,20 %
6 Vindeln Västerbottens län 35,20 %
6 Vännäs Västerbottens län 35,20 %
10 Nordmaling Västerbottens län 35,10 %
11 Bräcke Jämtlands län 35,09 %
12 Hammarö Värmlands län 35,05 %
13 Bjurholm Västerbottens län 35,00 %
13 Laxå Örebro län 35,00 %
13 Robertsfors Västerbottens län 35,00 %

Utjämningssystemet mildrar – men tar inte bort klyftan

Det kommunala utjämningssystemet för varje år över omkring 100 miljarder kronor i inkomstutjämning till kommuner med svagare skatteunderlag, och största delen betalas av staten. Bara ett 17-tal kommuner med mycket stark skattekraft, som Danderyd och Lidingö, betalar in en avgift. Kostnadsutjämningen omfördelar dessutom mellan kommunerna efter skillnader i strukturella kostnader. Utan utjämningssystemet skulle skattegapet vara långt större än dagens knappt sju procentenheter. Men systemet är konstruerat för att utjämna förutsättningar, inte att eliminera dem. Strukturella nackdelar som långa avstånd och utflyttning slår fortfarande igenom.

Det betyder att en hög kommunalskatt sällan kan tolkas som dålig hushållning. Snarare speglar den de villkor kommunen verkar under. För den som väljer var hen ska bo är det värt att väga skattesatsen mot servicenivån – ibland får man mer för pengarna i en kommun med hög skatt än i en med låg.

De 10 kommuner med lägst skatt

Nio av tio är storstadsnära kommuner med starkt skatteunderlag. Undantaget är Örkelljunga, som har låg skattekraft.
# Kommun Kommunalskatt
1 Österåker Stockholms län 28,93 %
2 Kävlinge Skåne län 29,59 %
3 Lidingö Stockholms län 29,67 %
4 Vellinge Skåne län 29,68 %
5 Solna Stockholms län 29,70 %
6 Täby Stockholms län 29,88 %
7 Nacka Stockholms län 30,11 %
8 Staffanstorp Skåne län 30,12 %
9 Örkelljunga Skåne län 30,24 %
10 Sollentuna Stockholms län 30,45 %

Så läser du tabellerna: Skattesatsen avser den totala kommunalskatten (kommun + region) i procent av beskattningsbar inkomst. Skattesatser för 2026 enligt Kolada (källa: SCB). Utjämningsbeloppen är beräknade ur Koladas belopp per invånare för 2026 och folkmängden 2025. Kronbeloppen i FAQ:n bygger på Skatteverkets skattetabeller för 2026 och på de faktiska skattesatserna. Se även topplistan för kommunalskatt och guiden till lägst skatt.

Vanliga frågor

Varför har glesbygdskommuner högre kommunalskatt?
De har höga kostnader per invånare för skola, vård och infrastruktur eftersom servicen måste finnas oavsett befolkningsmängd, samtidigt som skatteunderlaget är svagt med få förvärvsarbetande och en åldrande befolkning.
Betyder hög skatt att kommunen sköts dåligt?
Nej. Skattesatsen speglar främst kommunens strukturella förutsättningar – avstånd, demografi och skattekraft – snarare än hur väl ekonomin sköts.
Hur stor är skillnaden i kronor?
Skillnaden mellan högsta och lägsta kommunalskatt är knappt sju procentenheter. På en månadslön på 35 000 kr ger Skatteverkets skattetabeller för 2026 runt 1 500 kr mer i preliminärskatt varje månad i Dorotea (tabell 36) än i Österåker (tabell 29). Räknat på de faktiska skattesatserna, 35,65 och 28,93 procent, blir skillnaden runt 1 400 kr i månaden, cirka 17 000 kr om året.

Källor

  • Kommunal skattesats: SCB via Kolada (RKA), nyckeltal N00900, 2026.
  • Skattekraft som andel av rikets medelskattekraft, %: SCB via Kolada (RKA), nyckeltal N00904, 2026.
  • Inkomstutjämning, kr/inv: Kolada (RKA), nyckeltal N00011, 2026.
  • Kostnadsutjämning, kr/inv: Kolada (RKA), nyckeltal N00012, 2026.
  • Folkmängd: SCB via Kolada (RKA), nyckeltal N01951, 2025.
  • Skatteverket: skattesatser och skattetabeller 2026.

Rankningar, jämförelser och samband i artikeln är Kommunatlas egen bearbetning av underlaget ovan. RKA och dataproducenterna ansvarar inte för den.