VA-taxan skiljer sig flera gånger mellan kommuner eftersom kostnaden för att bygga och underhålla vatten- och avloppsnätet slås ut på olika många anslutna abonnenter och fördelas olika i taxan. Långa ledningar och få anslutna kan ge hög avgift, men sambandet med gleshet är svagt: bland de dyraste finns täta kommuner som Vaxholm och Österåker, medan glesa Sorsele hör till de billigaste.
VA-verksamheten är enligt lag ett självkostnadskollektiv – avgifterna får bara täcka de faktiska kostnaderna för att producera dricksvatten och rena avlopp, inget mer. Det betyder att taxan i stort speglar vad det kostar att driva vattenverk, reningsverk och ledningsnät i just den kommunen, men också hur kommunen valt att fördela kostnaderna mellan olika abonnenter. Och där skiljer det enormt. En kommun med tät bebyggelse kan ansluta tusentals hushåll till en kort sträcka ledning, medan en glesbygdskommun måste dra mil av rör för att nå spridda gårdar och byar.
Eftersom kostnaden delas på de anslutna abonnenterna ger färre hushåll per kilometer ledning i princip en högre avgift på varje räkning. Gleshet är en av förklaringarna, men sambandet är svagt: bland de dyraste kommunerna finns också skärgårds- och förortskommuner som Vaxholm och Österåker, medan glesa Sorsele hör till de billigaste.
Högst VA-taxa i Sverige 2025
De 15 kommuner med högst VA-taxa 2025
| # | Kommun | VA-taxa |
|---|---|---|
| 1 | Trosa Södermanlands län | 210,75 kr/kvm |
| 2 | Vaxholm Stockholms län | 207,25 kr/kvm |
| 3 | Nordanstig Gävleborgs län | 191,22 kr/kvm |
| 4 | Norrtälje Stockholms län | 186,52 kr/kvm |
| 5 | Österåker Stockholms län | 179,82 kr/kvm |
| 6 | Tjörn Västra Götalands län | 179,51 kr/kvm |
| 7 | Munkedal Västra Götalands län | 167,95 kr/kvm |
| 8 | Åre Jämtlands län | 165,25 kr/kvm |
| 9 | Orsa Dalarnas län | 165,01 kr/kvm |
| 10 | Älvdalen Dalarnas län | 164,15 kr/kvm |
| 11 | Lysekil Västra Götalands län | 163,63 kr/kvm |
| 12 | Nora Örebro län | 162,60 kr/kvm |
| 13 | Bollebygd Västra Götalands län | 162,18 kr/kvm |
| 14 | Hammarö Värmlands län | 161,88 kr/kvm |
| 15 | Svalöv Skåne län | 161,80 kr/kvm |
Ledningsnätets ålder och byggtaktens roll
Gleshet förklarar en del, men långt ifrån allt. En annan viktig faktor är ledningsnätets ålder. Stora delar av Sveriges vatten- och avloppsnät byggdes under efterkrigstidens expansion och närmar sig nu slutet på sin tekniska livslängd. När rören måste bytas ut samlas kostnaden hos dagens abonnenter genom höjda taxor. Kommuner som länge skjutit upp underhållet står inför särskilt branta höjningar, medan de som byggt ut sent har modernare nät med lägre underhållsbehov.
Byggtakten kan i teorin dämpa avgiften när fler delar på de fasta kostnaderna, men nya bostadsområden kräver också nya ledningar. I Kolada syns inget sådant samband: sju av de tio kommuner som byggt mest 2025 ligger över medianen för VA-avgift. Där befolkningen krymper ska allt färre bära kostnaden för ett nät som inte krymper i samma takt. Det är samspelet mellan gleshet, åldrande infrastruktur och utbyggnad som avgör var på skalan en kommun hamnar.
Flest färdigställda lägenheter i flerbostadshus per 1 000 invånare 2025
| # | Kommun | Färdigställda lägenheter |
|---|---|---|
| 1 | Boden Norrbottens län | 48,7 per 1 000 inv. |
| 2 | Upplands-Bro Stockholms län | 15,2 per 1 000 inv. |
| 3 | Knivsta Uppsala län | 15,1 per 1 000 inv. |
| 4 | Åsele Västerbottens län | 14,9 per 1 000 inv. |
| 5 | Kiruna Norrbottens län | 11,3 per 1 000 inv. |
| 6 | Karlstad Värmlands län | 10,2 per 1 000 inv. |
| 7 | Tyresö Stockholms län | 8,6 per 1 000 inv. |
| 8 | Öckerö Västra Götalands län | 8,5 per 1 000 inv. |
| 9 | Oxelösund Södermanlands län | 6,9 per 1 000 inv. |
| 10 | Kungsbacka Hallands län | 6,6 per 1 000 inv. |
Om siffrorna: VA-avgiften avser kronor per kvadratmeter och år inkl. moms för ett typiskt flerbostadshus på 1 000 kvm med en vattenförbrukning på 2 000 m³ per år (Nils Holgersson-modellen), år 2025. Statistik från Nils Holgersson-gruppen via Kolada. Jämför enskilda kommuner i vårt jämförelseverktyg eller se hela topplistan för VA-taxa.
Vanliga frågor
- Varför är VA-taxan så mycket högre i vissa kommuner?
- VA-verksamheten är ett självkostnadskollektiv, så avgiften speglar kostnaderna för att ordna och driva anläggningen. Långa ledningar och få anslutna hushåll kan ge hög kostnad per abonnent, men sambandet med gleshet är svagt: även täta kommuner som Vaxholm och Österåker hör till dem med högst avgift.
- Får en kommun ta ut vinst på vatten och avlopp?
- Nej. VA-taxan får enligt lag bara täcka de verkliga kostnaderna för att producera dricksvatten och rena avlopp. Den fungerar som ett kollektiv där abonnenterna delar på driften och underhållet av nätet.
- Kommer VA-taxorna att fortsätta höjas?
- På många håll, ja. Stora delar av ledningsnätet byggdes för decennier sedan och behöver bytas ut, och den kostnaden samlas hos dagens abonnenter. Kommuner som skjutit upp underhållet väntas få de brantaste höjningarna framöver.
Källor
- VA-taxa för typfastighet: Nils Holgersson-gruppen via Kolada (RKA), nyckeltal N45924, 2025.
- Färdigställda bostäder i flerbostadshus: SCB via Kolada (RKA), nyckeltal N07906, 2025.
- SCB: befolkningsstatistik, tabellgrupp BE0101.
Rankningar, jämförelser och samband i artikeln är Kommunatlas egen bearbetning av underlaget ovan. RKA och dataproducenterna ansvarar inte för den.