VA-taxan skiljer sig flera gånger mellan kommuner eftersom kostnaden för att bygga och underhålla vatten- och avloppsnätet slås ut på olika många anslutna hushåll. I glesa kommuner med långa ledningar och få abonnenter blir avgiften per hushåll hög, medan tät storstadsbebyggelse ger en betydligt lägre kostnad per invånare.
VA-verksamheten är enligt lag ett självkostnadskollektiv – avgifterna får bara täcka de faktiska kostnaderna för att producera dricksvatten och rena avlopp, inget mer. Det betyder att taxan är en nästan ren spegling av hur dyrt det är att driva ledningsnätet just i den kommunen. Och där skiljer det enormt. En kommun med tät bebyggelse kan ansluta tusentals hushåll till en kort sträcka ledning, medan en glesbygdskommun måste dra mil av rör för att nå spridda gårdar och byar.
Eftersom kostnaden delas på de anslutna abonnenterna blir matematiken obönhörlig: ju färre hushåll per kilometer ledning, desto högre avgift på varje räkning. Det är därför gleshet är den enskilt viktigaste förklaringen till att VA-taxan kan vara flera gånger högre i en kommun än i en annan, trots att lagstiftningen och kvalitetskraven är desamma över hela landet.
Högst VA-taxa i Sverige
De 15 kommuner med högst VA-taxa
| # | Kommun | VA-taxa |
|---|---|---|
| 1 | Trosa Södermanlands län | 210,75 kr/kvm |
| 2 | Vaxholm Stockholms län | 207,25 kr/kvm |
| 3 | Nordanstig Gävleborgs län | 191,22 kr/kvm |
| 4 | Norrtälje Stockholms län | 186,52 kr/kvm |
| 5 | Österåker Stockholms län | 179,82 kr/kvm |
| 6 | Tjörn Västra Götalands län | 179,51 kr/kvm |
| 7 | Munkedal Västra Götalands län | 167,95 kr/kvm |
| 8 | Åre Jämtlands län | 165,25 kr/kvm |
| 9 | Orsa Dalarnas län | 165,01 kr/kvm |
| 10 | Älvdalen Dalarnas län | 164,15 kr/kvm |
| 11 | Lysekil Västra Götalands län | 163,63 kr/kvm |
| 12 | Nora Örebro län | 162,60 kr/kvm |
| 13 | Bollebygd Västra Götalands län | 162,18 kr/kvm |
| 14 | Hammarö Värmlands län | 161,88 kr/kvm |
| 15 | Svalöv Skåne län | 161,80 kr/kvm |
Ledningsnätets ålder och byggtakten driver kostnaden
Gleshet förklarar mycket, men inte allt. En lika tung faktor är ledningsnätets ålder. Stora delar av Sveriges vatten- och avloppsnät byggdes under efterkrigstidens expansion och närmar sig nu slutet på sin tekniska livslängd. När rören måste bytas ut samlas kostnaden hos dagens abonnenter genom höjda taxor. Kommuner som länge skjutit upp underhållet står inför särskilt branta höjningar, medan de som byggt ut sent har modernare nät med lägre underhållsbehov.
Byggtakten spelar också in. I kommuner där det färdigställts många nya flerbostadshus tillkommer fler anslutna hushåll som kan dela på de fasta kostnaderna, vilket dämpar avgiftstrycket per abonnent. Där befolkningen i stället krymper blir det motsatt – allt färre ska bära kostnaden för ett nät som inte krymper i samma takt. Det är samspelet mellan gleshet, åldrande infrastruktur och utbyggnad som avgör var på skalan en kommun hamnar.
Mest byggande av flerbostadshus
| # | Kommun | Färdigställda lägenheter |
|---|---|---|
| 1 | Boden Norrbottens län | 48,7 per 1 000 inv. |
| 2 | Upplands-Bro Stockholms län | 15,2 per 1 000 inv. |
| 3 | Knivsta Uppsala län | 15,1 per 1 000 inv. |
| 4 | Åsele Västerbottens län | 14,9 per 1 000 inv. |
| 5 | Kiruna Norrbottens län | 11,3 per 1 000 inv. |
| 6 | Karlstad Värmlands län | 10,2 per 1 000 inv. |
| 7 | Tyresö Stockholms län | 8,6 per 1 000 inv. |
| 8 | Öckerö Västra Götalands län | 8,5 per 1 000 inv. |
| 9 | Oxelösund Södermanlands län | 6,9 per 1 000 inv. |
| 10 | Kungsbacka Hallands län | 6,6 per 1 000 inv. |
Om siffrorna: VA-taxan avser den årliga avgiften för vatten och avlopp för en normalvilla (Kolada/RKA, typhus A). Folkmängd och byggande hämtas från SCB. Jämför enskilda kommuner i vårt jämförelseverktyg eller se hela topplistan för VA-taxa.
Vanliga frågor
- Varför är VA-taxan så mycket högre i vissa kommuner?
- VA-verksamheten är ett självkostnadskollektiv, så avgiften speglar de faktiska kostnaderna för att driva nätet. I glesa kommuner med långa ledningar och få anslutna hushåll blir kostnaden per abonnent hög, medan tät bebyggelse ger en lägre avgift per invånare.
- Får en kommun ta ut vinst på vatten och avlopp?
- Nej. VA-taxan får enligt lag bara täcka de verkliga kostnaderna för att producera dricksvatten och rena avlopp. Den fungerar som ett kollektiv där abonnenterna delar på driften och underhållet av nätet.
- Kommer VA-taxorna att fortsätta höjas?
- På många håll, ja. Stora delar av ledningsnätet byggdes för decennier sedan och behöver bytas ut, och den kostnaden samlas hos dagens abonnenter. Kommuner som skjutit upp underhållet väntas få de brantaste höjningarna framöver.