Kvinnor känner sig systematiskt mindre trygga utomhus än män, i praktiskt taget varje svensk kommun. Gapet förklaras inte av att kvinnor utsätts för mycket fler brott, utan av en betydligt högre oro för sexuella angrepp (18 mot 1 procent i NTU 2026). Oron för misshandel skiljer betydligt mindre mellan kvinnor och män (8,5 mot 6,8 procent). Skillnaden är som regel mindre i de tryggaste kommunerna (Kolada N00610, 2025).
Ett gap som finns nästan överallt
Att kvinnor känner sig mindre trygga än män är ett av de mest stabila resultaten i svensk och internationell trygghetsforskning. Det syns i den nationella trygghetsundersökningen (NTU) år efter år, och det håller i sig oavsett kommun, ålder och bostadsort. I NTU handlar frågan om hur trygg man känner sig ute ensam sent på kvällen i sitt bostadsområde. Kommunsiffrorna nedan kommer från SCB:s medborgarundersökning, som frågar om tryggheten utomhus i området där man bor när det är mörkt. I båda undersökningarna rapporterar kvinnor en betydligt lägre trygghet än män.
Gapet förklaras inte av att kvinnor utsätts för mycket fler brott. Andelen som utsatts för brott mot enskild person skiljer sig bara något (19,9 procent av kvinnorna och 17,5 procent av männen 2025 enligt NTU 2026), men kvinnor utsätts betydligt oftare för sexualbrott. Män utsätts däremot oftare för misshandel (2,7 mot 2,1 procent 2025). Skillnaden ligger i vilken typ av brott oron riktar sig mot. Den största skillnaden gäller oron för våldtäkt och andra sexuella angrepp. År 2026 oroade sig 17,7 procent av kvinnorna och 1,2 procent av männen ganska eller mycket ofta för det, enligt NTU. Oron för misshandel var bara något större hos kvinnor (8,5 mot 6,8 procent). Oron för sexuella angrepp påverkar hur man rör sig, vilka vägar man väljer och om man alls vågar gå ut, på ett sätt som begränsar vardagslivet.
Kommuner med lägst upplevd trygghet
| # | Kommun | Känner sig trygga |
|---|---|---|
| 1 | Perstorp Skåne län | 57,7 % |
| 2 | Södertälje Stockholms län | 58,9 % |
| 3 | Köping Västmanlands län | 65,0 % |
| 4 | Järfälla Stockholms län | 65,5 % |
| 5 | Åstorp Skåne län | 65,6 % |
| 6 | Botkyrka Stockholms län | 66,7 % |
| 7 | Upplands-Bro Stockholms län | 68,1 % |
| 8 | Huddinge Stockholms län | 69,4 % |
| 9 | Hässleholm Skåne län | 70,0 % |
| 10 | Ronneby Blekinge län | 70,1 % |
| 11 | Nybro Kalmar län | 70,4 % |
| 12 | Skara Västra Götalands län | 70,7 % |
| 13 | Avesta Dalarnas län | 70,8 % |
| 14 | Eskilstuna Södermanlands län | 71,2 % |
| 15 | Bromölla Skåne län | 71,4 % |
Gapet är mindre i de tryggaste kommunerna
SCB:s medborgarundersökning redovisas per kön för de kommuner som deltar. År 2025 kände sig kvinnor mindre trygga än män i 157 av 159 kommuner. Störst var gapet i Skara (60,3 mot 81,3 procent). I de tryggaste kommunerna är gapet mellan kvinnor och män som regel mindre. År 2025 var det i snitt omkring 4 procentenheter bland de 15 tryggaste, mot knappt 9 i övriga kommuner (Kolada N00610, 159 kommuner). Kommundata visar inte varför gapet varierar, bara att det i snitt är mindre i de kommuner där tryggheten totalt sett är hög.
Åtgärder i den fysiska miljön, som belysning, sikt, befolkade gaturum och trygga hållplatser, är vanliga inslag i trygghetsarbetet. Att läsa kommunens samlade trygghetssiffra tillsammans med de anmälda brotten ger en första bild av var behoven är störst. Tabellen nedan visar var brottsligheten mätt i anmälningar är som högst, vilket ofta sammanfaller med låg trygghet, både bland kvinnor och män.
Kommuner med flest anmälda brott per 100 000 invånare
| # | Kommun | Anmälda brott |
|---|---|---|
| 1 | Stockholm Stockholms län | 19 159 per 100 000 inv. |
| 2 | Sigtuna Stockholms län | 18 194 per 100 000 inv. |
| 3 | Malmö Skåne län | 16 183 per 100 000 inv. |
| 4 | Helsingborg Skåne län | 15 583 per 100 000 inv. |
| 5 | Järfälla Stockholms län | 15 104 per 100 000 inv. |
| 6 | Eskilstuna Södermanlands län | 14 987 per 100 000 inv. |
| 7 | Nynäshamn Stockholms län | 14 807 per 100 000 inv. |
| 8 | Hallsberg Örebro län | 14 657 per 100 000 inv. |
| 9 | Landskrona Skåne län | 14 578 per 100 000 inv. |
| 10 | Södertälje Stockholms län | 14 486 per 100 000 inv. |
Om datan: Tryggheten utomhus finns uppdelad på kön i Kolada, anmälda brott gör det inte. Trygghet utomhus är andelen trygga invånare, där högt är bra; anmälda brott räknas per 100 000 invånare, där lågt är bra. Källor: Brå, Nationella trygghetsundersökningen 2026 (utsatthet avser 2025), SCB:s medborgarundersökning via Kolada och anmälda brott (Brå och SCB) via Kolada. Se även topplistan för trygghet och anmälda brott per kommun.
Vanliga frågor
- Känner sig kvinnor verkligen mindre trygga än män?
- Ja. Att kvinnor uppger lägre trygghet utomhus än män är ett av de mest stabila resultaten i trygghetsforskningen och syns i nästan varje kommun, oberoende av hur brottsstatistiken ser ut.
- Beror gapet på att kvinnor utsätts för fler brott?
- Nej, inte i första hand. Kvinnor utsätts bara något oftare för brott mot person än män (19,9 mot 17,5 procent 2025 enligt NTU 2026), och män utsätts oftare för misshandel. Skillnaden ligger i oron, framför allt för sexuella angrepp (17,7 mot 1,2 procent 2026).
- Var är trygghetsgapet mellan könen störst?
- Det varierar mycket. Kommundata från SCB:s medborgarundersökning 2025 visar att gapet i snitt är minst i de tryggaste kommunerna. Störst var det i Skara, Säffle och Katrineholm.
Källor
- Trygghet utomhus när det är mörkt: SCB (medborgarundersökningen) via Kolada (RKA), nyckeltal N00610, 2022–2025.
- Anmälda brott: Brå via Kolada (RKA), nyckeltal N07540, 2025.
- Brå: Nationella trygghetsundersökningen 2026 (tabellsamling NTU 2007–2026).
Rankningar, jämförelser och samband i artikeln är Kommunatlas egen bearbetning av underlaget ovan. RKA och dataproducenterna ansvarar inte för den.