Upplevd otrygghet och anmälda brott följs ganska väl åt: kommuner med många anmälda brott har oftast också en lägre andel trygga invånare. Det finns undantag. Säffle och Ludvika har en relativt låg andel trygga invånare trots att de anmälda brotten ligger under medianen. Borgholm och Östersund har trygga invånare trots fler anmälda brott än medianen. Där gapet finns kan oron ha andra orsaker än brottsnivån.
Två mått som mäter olika saker
Den upplevda tryggheten bygger på SCB:s medborgarundersökning, där invånarna svarar på hur trygga de känner sig utomhus i området där de bor när det är mörkt ute. Det är en subjektiv känsla, och den formas av långt mer än hur många brott som begås. Belysning, hur befolkade gaturummen är, hur väl man känner sina grannar och vilken bild medierna och samhällsdebatten ger – allt detta påverkar siffran. Anmälda brott räknar i stället antalet polisanmälda brott per 100 000 invånare, fördelat på den kommun där brottet begicks. Brott utan känd brottsplats faller bort. Det är registerdata, men det räknar bara brott som faktiskt anmäls.
Att de två måtten inte alltid följs åt är väl känt inom kriminologin. Brottsligheten kan vara koncentrerad till vissa tider och platser som de flesta sällan vistas på, medan oron sprider sig brett genom rykten och nyhetsrapportering. En enstaka uppmärksammad händelse kan dra ner den upplevda tryggheten i en hel kommun utan att den samlade brottsstatistiken rör sig nämnvärt.
Kommuner där flest känner sig otrygga (av de 159 kommuner som har ett värde för 2025)
| # | Kommun | Känner sig trygga |
|---|---|---|
| 1 | Perstorp Skåne län | 57,7 % |
| 2 | Södertälje Stockholms län | 58,9 % |
| 3 | Köping Västmanlands län | 65,0 % |
| 4 | Järfälla Stockholms län | 65,5 % |
| 5 | Åstorp Skåne län | 65,6 % |
| 6 | Botkyrka Stockholms län | 66,7 % |
| 7 | Upplands-Bro Stockholms län | 68,1 % |
| 8 | Huddinge Stockholms län | 69,4 % |
| 9 | Hässleholm Skåne län | 70,0 % |
| 10 | Ronneby Blekinge län | 70,1 % |
| 11 | Nybro Kalmar län | 70,4 % |
| 12 | Skara Västra Götalands län | 70,7 % |
| 13 | Avesta Dalarnas län | 70,8 % |
| 14 | Eskilstuna Södermanlands län | 71,2 % |
| 15 | Bromölla Skåne län | 71,4 % |
När måtten pekar åt olika håll
Det mest avslöjande är inte vilka kommuner som toppar respektive lista, utan var de två måtten pekar åt olika håll. När en kommun har en låg andel trygga invånare men samtidigt få anmälda brott, tyder det på att oron drivs av något annat än den faktiska brottsnivån – exempelvis stadsmiljöns utformning, mediebilden eller en mer generell samhällsoro. Den motsatta situationen, hög brottslighet men trygga invånare, kan tvärtom betyda att brotten sker i sammanhang som invånarna sällan kommer i kontakt med. Bland de 159 kommuner som har båda värdena för 2025 ligger medianen på 83,9 procent trygga och 9 886 anmälda brott per 100 000 invånare. Säffle (74,9 procent trygga, 8 889 anmälda brott per 100 000) och Ludvika (75,5 procent, 8 143) har lägre trygghet än medianen trots färre brott. Borgholm (92,0 procent, 11 798), Östersund (86,7 procent, 11 744) och Jokkmokk (96,1 procent, 10 856) har tvärtom tryggare invånare än medianen trots fler brott (Kolada, 2025).
För kommunpolitiker och planerare är detta gap avgörande. Insatser som riktar sig mot den faktiska brottsligheten – fler poliser, kameror, situationell brottsprevention – biter inte nödvändigtvis på oro som har andra orsaker. Och åtgärder för att öka den upplevda tryggheten, som bättre belysning och mer liv i gaturummen, behövs ibland mest just där brotten faktiskt är få men känslan av otrygghet ändå är stor. Jämförelsen nedan visar hur ett urval kommuner placerar sig på båda måtten samtidigt.
Så läser du jämförelsen: Trygghet utomhus visar andelen invånare som känner sig trygga – högt är bra. Anmälda brott räknas per 100 000 invånare – lågt är bra. Stockholm saknar värde för trygghetsmåttet i Kolada och visas därför med streck. Jämförelsen visar det vanliga mönstret: i Göteborg och Malmö är brotten fler och tryggheten lägre än medianen, i Vellinge tvärtom. Statistik från Kolada. Se även topplistan för trygghet och anmälda brott per kommun.
Vanliga frågor
- Är upplevd trygghet samma sak som faktisk brottslighet?
- Nej. Upplevd trygghet mäter hur trygga invånarna känner sig, medan anmälda brott mäter antalet polisanmälda brott per 100 000 invånare. De hänger samman men styrs av olika faktorer, och kan därför peka åt olika håll i en och samma kommun.
- Varför känner sig folk otrygga där brotten är få?
- Oron påverkas av mer än brottsnivån – belysning, hur befolkade platserna är, mediebilden och allmän samhällsoro spelar in. En uppmärksammad händelse kan sänka den upplevda tryggheten utan att brottsstatistiken förändras nämnvärt.
- Vad spelar gapet mellan måtten för roll?
- Det avgör vilka insatser som faktiskt hjälper. Brottsförebyggande åtgärder biter på faktisk brottslighet, medan trygghetsskapande åtgärder som belysning och mer folkliv behövs där oron är stor men brotten få.
Källor
- Trygghet utomhus när det är mörkt: SCB (medborgarundersökningen) via Kolada (RKA), nyckeltal N00610, 2025.
- Anmälda brott: Brå via Kolada (RKA), nyckeltal N07540, 2025.
Rankningar, jämförelser och samband i artikeln är Kommunatlas egen bearbetning av underlaget ovan. RKA och dataproducenterna ansvarar inte för den.