Upplevd otrygghet och anmälda brott överlappar bara delvis. På vissa platser känner sig många otrygga trots få anmälda brott, medan andra kommuner har relativt hög brottslighet men trygga invånare. Gapet är störst där oron drivs av annat än den faktiska brottsnivån.
Två mått som mäter olika saker
Den upplevda tryggheten bygger på enkäter där invånarna får svara på hur trygga de känner sig när de rör sig ute ensamma sent på kvällen. Det är en subjektiv känsla, och den formas av långt mer än hur många brott som begås. Belysning, hur befolkade gaturummen är, hur väl man känner sina grannar och vilken bild medierna och samhällsdebatten ger – allt detta påverkar siffran. Anmälda brott, däremot, är ett objektivt mått som räknar antalet polisanmälningar per invånare, oavsett om invånarna känner till dem eller inte.
Att de två måtten inte alltid följs åt är väl känt inom kriminologin. Brottsligheten kan vara koncentrerad till vissa tider och platser som de flesta sällan vistas på, medan oron sprider sig brett genom rykten och nyhetsrapportering. En enstaka uppmärksammad händelse kan dra ner den upplevda tryggheten i en hel kommun utan att den samlade brottsstatistiken rör sig nämnvärt.
Kommuner där flest känner sig otrygga
| # | Kommun | Känner sig trygga |
|---|---|---|
| 1 | Perstorp Skåne län | 57,7 % |
| 2 | Sigtuna Stockholms län | 58,3 % |
| 3 | Södertälje Stockholms län | 58,9 % |
| 4 | Burlöv Skåne län | 61,3 % |
| 5 | Östra Göinge Skåne län | 61,5 % |
| 6 | Bjuv Skåne län | 64,1 % |
| 7 | Fagersta Västmanlands län | 64,1 % |
| 8 | Haninge Stockholms län | 64,9 % |
| 9 | Köping Västmanlands län | 65,0 % |
| 10 | Järfälla Stockholms län | 65,5 % |
| 11 | Åstorp Skåne län | 65,6 % |
| 12 | Eslöv Skåne län | 65,7 % |
| 13 | Botkyrka Stockholms län | 66,7 % |
| 14 | Upplands-Bro Stockholms län | 68,1 % |
| 15 | Kristianstad Skåne län | 68,3 % |
Där gapet är störst
Det mest avslöjande är inte vilka kommuner som toppar respektive lista, utan var de två måtten pekar åt olika håll. När en kommun har en låg andel trygga invånare men samtidigt få anmälda brott, tyder det på att oron drivs av något annat än den faktiska brottsnivån – exempelvis stadsmiljöns utformning, mediebilden eller en mer generell samhällsoro. Den motsatta situationen, hög brottslighet men trygga invånare, kan tvärtom betyda att brotten sker i sammanhang som invånarna sällan kommer i kontakt med.
För kommunpolitiker och planerare är detta gap avgörande. Insatser som riktar sig mot den faktiska brottsligheten – fler poliser, kameror, situationell brottsprevention – biter inte nödvändigtvis på oro som har andra orsaker. Och åtgärder för att öka den upplevda tryggheten, som bättre belysning och mer liv i gaturummen, behövs ibland mest just där brotten faktiskt är få men känslan av otrygghet ändå är stor. Jämförelsen nedan visar hur ett urval kommuner placerar sig på båda måtten samtidigt.
Så läser du jämförelsen: Trygghet utomhus visar andelen invånare som känner sig trygga – högt är bra. Anmälda brott räknas per invånare – lågt är bra. Att de två inte alltid pekar åt samma håll är poängen. Data från BRÅ och SCB via Kolada. Se även topplistan för trygghet och anmälda brott per kommun.
Vanliga frågor
- Är upplevd trygghet samma sak som faktisk brottslighet?
- Nej. Upplevd trygghet mäter hur trygga invånarna känner sig, medan anmälda brott mäter de faktiska polisanmälningarna. De hänger samman men styrs av olika faktorer, och kan därför peka åt olika håll i en och samma kommun.
- Varför känner sig folk otrygga där brotten är få?
- Oron påverkas av mer än brottsnivån – belysning, hur befolkade platserna är, mediebilden och allmän samhällsoro spelar in. En uppmärksammad händelse kan sänka den upplevda tryggheten utan att brottsstatistiken förändras nämnvärt.
- Vad spelar gapet mellan måtten för roll?
- Det avgör vilka insatser som faktiskt hjälper. Brottsförebyggande åtgärder biter på faktisk brottslighet, medan trygghetsskapande åtgärder som belysning och mer folkliv behövs där oron är stor men brotten få.