Socialdemokraternas högsta andel av mandaten finns främst i bruks- och industrikommuner i Bergslagen, Värmland och Norrland, men också i Kalmar län. Det är ofta orter där industrin präglat arbetsmarknaden, med stark facklig tradition och en medianinkomst som oftast ligger något under riksnivån.
En lång tillbakagång – men inte överallt
Under efterkrigstiden var Socialdemokraterna det självklara regeringspartiet i merparten av Sveriges kommuner. Sedan dess har stödet eroderat steg för steg. Avindustrialisering, urbanisering och en alltmer rörlig väljarkår har gröpt ur det som en gång var partiets fasta grund. I storstädernas innerstäder och i många borgerliga kranskommuner är S i dag ett medelstort parti snarare än ett dominerande.
Men tillbakagången är ojämnt fördelad. På vissa platser har det socialdemokratiska greppet bestått påfallande väl. Det handlar ofta om kommuner med en stark brukstradition, där arbetarrörelsen en gång byggdes upp kring industrin och fackföreningarna – och där den lojaliteten gått i arv. Men långt ifrån alltid: listan rymmer också till exempel Borgholm på Öland och Arvidsjaur i Norrbottens inland.
Där Socialdemokraterna har störst andel av mandaten (2026)
| # | Kommun | Socialdemokraterna 2026 |
|---|---|---|
| 1 | Munkfors Värmlands län | 57,1 % (12 mandat) |
| 1 | Smedjebacken Dalarnas län | 57,1 % (20 mandat) |
| 3 | Mönsterås Kalmar län | 44,9 % (22 mandat) |
| 4 | Älvsbyn Norrbottens län | 44,4 % (12 mandat) |
| 5 | Filipstad Värmlands län | 44,0 % (11 mandat) |
| 6 | Borgholm Kalmar län | 42,9 % (15 mandat) |
| 7 | Grums Värmlands län | 41,9 % (13 mandat) |
| 8 | Skellefteå Västerbottens län | 41,5 % (27 mandat) |
| 9 | Kalmar Kalmar län | 41,0 % (25 mandat) |
| 10 | Norsjö Västerbottens län | 40,7 % (11 mandat) |
| 11 | Arvidsjaur Norrbottens län | 39,1 % (9 mandat) |
| 12 | Avesta Dalarnas län | 39,0 % (16 mandat) |
| 13 | Bjuv Skåne län | 38,7 % (12 mandat) |
| 13 | Arboga Västmanlands län | 38,7 % (12 mandat) |
| 13 | Berg Jämtlands län | 38,7 % (12 mandat) |
| 13 | Robertsfors Västerbottens län | 38,7 % (12 mandat) |
| 13 | Oxelösund Södermanlands län | 38,7 % (12 mandat) |
| 18 | Ljusnarsberg Örebro län | 38,1 % (8 mandat) |
| 18 | Arjeplog Norrbottens län | 38,1 % (8 mandat) |
Brukskommunernas socioekonomi
De kommuner där S står starkast har vissa socioekonomiska drag gemensamt, men mönstret är inte entydigt. Sysselsättningsgraden varierar kraftigt, från plats 32 (Robertsfors) till plats 283 (Filipstad) av 290 kommuner (Kolada, 2024), men en stor del av arbetstillfällena finns inom tillverkningsindustri och offentlig sektor snarare än inom tjänste- och kunskapsnäringar. Medianinkomsten ligger nära eller strax under riksgenomsnittet – det är inte fattiga kommuner, men inte heller höginkomstkommuner.
Det är ett arv från en epok då stora arbetsgivare och starka fackföreningar präglade hela orter. Där den strukturen överlevt har också det socialdemokratiska väljarstödet hållit emot bäst. Som jämförelse visar tabellerna nedan vilka kommuner som toppar sysselsättning och medianinkomst. S-fästena finns inte där.
Sysselsättningsgrad – kontext för bruksorterna
| # | Kommun | Sysselsättningsgrad |
|---|---|---|
| 1 | Habo Jönköpings län | 89,6 % |
| 2 | Krokom Jämtlands län | 89,3 % |
| 3 | Gällivare Norrbottens län | 89,1 % |
| 4 | Hammarö Värmlands län | 88,5 % |
| 5 | Lerum Västra Götalands län | 88,2 % |
| 6 | Öckerö Västra Götalands län | 88,1 % |
| 7 | Bollebygd Västra Götalands län | 87,9 % |
| 7 | Kungsbacka Hallands län | 87,9 % |
| 9 | Svedala Skåne län | 87,7 % |
| 10 | Arjeplog Norrbottens län | 87,5 % |
Medianinkomst – för jämförelse
| # | Kommun | Medianinkomst |
|---|---|---|
| 1 | Danderyd Stockholms län | 572 400 kr |
| 2 | Lomma Skåne län | 552 100 kr |
| 3 | Täby Stockholms län | 521 300 kr |
| 4 | Lidingö Stockholms län | 505 900 kr |
| 5 | Vaxholm Stockholms län | 504 400 kr |
| 6 | Vellinge Skåne län | 504 000 kr |
| 7 | Nacka Stockholms län | 500 200 kr |
| 8 | Ekerö Stockholms län | 495 600 kr |
| 9 | Gällivare Norrbottens län | 491 700 kr |
| 10 | Solna Stockholms län | 481 100 kr |
Om datan: Partistödet bygger på antal mandat i kommunfullmäktige enligt Valmyndighetens resultat för valet 2026 (fastställt i alla 290 kommuner). Sysselsättning och medianinkomst kommer från Kolada (2024). Se hela den politiska historiken 1973–2026 på respektive kommuns politiksida.
Vanliga frågor
- Var har Socialdemokraterna störst andel av mandaten?
- Se rankningen ovan. Partiets högsta mandatandelar finns främst i bruks- och industrikommuner i Bergslagen, Värmland och Norrland, men 2026 även i t.ex. Borgholm och Kalmar.
- Varför har S tappat så mycket stöd?
- Avindustrialisering, urbanisering och en alltmer rörlig väljarkår har gröpt ur partiets historiska grund. Stödet har hållit bäst där den gamla brukstrukturen med stora arbetsgivare och starka fackföreningar överlevt.
- Vad har S-starka kommuner gemensamt?
- En större andel av jobben än i riket finns ofta inom tillverkningsindustri och offentlig sektor, och medianinkomsten ligger oftast något under riksnivån. Det är sällan höginkomstkommuner, men inte heller utpräglat fattiga.
Källor
- Sysselsättningsgrad 20–64 år: SCB via Kolada (RKA), nyckeltal N02267, 2024.
- Medianinkomst 20–64 år: SCB via Kolada (RKA), nyckeltal N00906, 2024.
- SCB: tabell ME0104A (mandat i kommunfullmäktige 1973–2022).
- Valmyndigheten: valresultat per kommun, valen 2026 (fastställt).
Rankningar, jämförelser och samband i artikeln är Kommunatlas egen bearbetning av underlaget ovan. RKA och dataproducenterna ansvarar inte för den.