Socialdemokraterna är fortfarande störst främst i gamla bruks- och industrikommuner i Bergslagen och Norrland – orter med hög sysselsättningsgrad i tillverkning, stark facklig tradition och en medianinkomst nära riksgenomsnittet.
En lång tillbakagång – men inte överallt
Under efterkrigstiden var Socialdemokraterna det självklara regeringspartiet i merparten av Sveriges kommuner. Sedan dess har stödet eroderat steg för steg. Avindustrialisering, urbanisering och en alltmer rörlig väljarkår har gröpt ur det som en gång var partiets fasta grund. I storstädernas innerstäder och i många borgerliga kranskommuner är S i dag ett medelstort parti snarare än ett dominerande.
Men tillbakagången är ojämnt fördelad. På vissa platser har det socialdemokratiska greppet bestått påfallande väl. Det handlar nästan alltid om kommuner med en stark brukstradition, där arbetarrörelsen en gång byggdes upp kring industrin och fackföreningarna – och där den lojaliteten gått i arv.
Där Socialdemokraterna är störst (2022)
| # | Kommun | Socialdemokraterna 2022 |
|---|---|---|
| 1 | Munkfors Värmlands län | 61.9 % (13 mandat) |
| 2 | Smedjebacken Dalarnas län | 57.1 % (20 mandat) |
| 3 | Överkalix Norrbottens län | 52.0 % (13 mandat) |
| 4 | Boden Norrbottens län | 49.0 % (24 mandat) |
| 5 | Grums Värmlands län | 48.4 % (15 mandat) |
| 6 | Kalix Norrbottens län | 45.9 % (17 mandat) |
| 7 | Borgholm Kalmar län | 45.7 % (16 mandat) |
| 8 | Norsjö Västerbottens län | 44.4 % (12 mandat) |
| 9 | Åsele Västerbottens län | 44.0 % (11 mandat) |
| 10 | Forshaga Värmlands län | 43.9 % (18 mandat) |
| 11 | Avesta Dalarnas län | 43.9 % (18 mandat) |
| 12 | Timrå Västernorrlands län | 43.9 % (18 mandat) |
| 13 | Kramfors Västernorrlands län | 43.9 % (18 mandat) |
| 14 | Arvidsjaur Norrbottens län | 43.5 % (10 mandat) |
| 15 | Filipstad Värmlands län | 43.2 % (16 mandat) |
Brukskommunernas socioekonomi
De kommuner där S står starkast delar ett tydligt socioekonomiskt mönster. Sysselsättningsgraden är ofta hög, men en stor del av arbetstillfällena finns inom tillverkningsindustri och offentlig sektor snarare än inom tjänste- och kunskapsnäringar. Medianinkomsten ligger nära eller strax under riksgenomsnittet – det är inte fattiga kommuner, men inte heller höginkomstkommuner.
Det är ett arv från en epok då stora arbetsgivare och starka fackföreningar präglade hela orter. Där den strukturen överlevt har också det socialdemokratiska väljarstödet hållit emot bäst. Tabellerna nedan sätter partistödet i relation till sysselsättning och medianinkomst, så att sambandet framträder.
Sysselsättningsgrad – kontext för bruksorterna
| # | Kommun | Sysselsättningsgrad |
|---|---|---|
| 1 | Habo Jönköpings län | 89,6 % |
| 2 | Krokom Jämtlands län | 89,3 % |
| 3 | Gällivare Norrbottens län | 89,1 % |
| 4 | Hammarö Värmlands län | 88,5 % |
| 5 | Lerum Västra Götalands län | 88,2 % |
| 6 | Öckerö Västra Götalands län | 88,1 % |
| 7 | Bollebygd Västra Götalands län | 87,9 % |
| 8 | Kungsbacka Hallands län | 87,9 % |
| 9 | Svedala Skåne län | 87,7 % |
| 10 | Arjeplog Norrbottens län | 87,5 % |
Medianinkomst – för jämförelse
| # | Kommun | Medianinkomst |
|---|---|---|
| 1 | Danderyd Stockholms län | 572 400 kr |
| 2 | Lomma Skåne län | 552 100 kr |
| 3 | Täby Stockholms län | 521 300 kr |
| 4 | Lidingö Stockholms län | 505 900 kr |
| 5 | Vaxholm Stockholms län | 504 400 kr |
| 6 | Vellinge Skåne län | 504 000 kr |
| 7 | Nacka Stockholms län | 500 200 kr |
| 8 | Ekerö Stockholms län | 495 600 kr |
| 9 | Gällivare Norrbottens län | 491 700 kr |
| 10 | Solna Stockholms län | 481 100 kr |
Om datan: Partistödet bygger på antal mandat i kommunfullmäktige enligt SCB:s valstatistik (valet 2022). Sysselsättning och medianinkomst kommer från SCB via Kolada. Se hela den politiska historiken 1973–2022 på respektive kommuns politiksida.
Vanliga frågor
- I vilka kommuner är Socialdemokraterna fortfarande störst?
- Se rankningen ovan. Partiets starkaste fästen finns främst i gamla bruks- och industrikommuner i Bergslagen och Norrland, där den fackliga och socialdemokratiska traditionen är djupt rotad.
- Varför har S tappat så mycket stöd?
- Avindustrialisering, urbanisering och en alltmer rörlig väljarkår har gröpt ur partiets historiska grund. Stödet har hållit bäst där den gamla brukstrukturen med stora arbetsgivare och starka fackföreningar överlevt.
- Vad har S-starka kommuner gemensamt?
- De har ofta hög sysselsättning inom tillverkningsindustri och offentlig sektor och en medianinkomst nära riksgenomsnittet. Det är sällan höginkomstkommuner, men inte heller utpräglat fattiga.