Sedan 1973 har den politiska kartan förändrats dramatiskt: Socialdemokraterna har gått från total dominans i de flesta kommunfullmäktige till att utmanas på bred front, medan Sverigedemokraterna vuxit från noll mandat till att bli ett av de tre största partierna 2022.
Femtio år av kommunaldata
När den första mandatfördelningen registrerades 1973 var den svenska kommunpolitiken en helt annan värld. Socialdemokraterna styrde stora delar av landet med egen majoritet, och i bruks- och industrikommunerna var partiets ställning närmast ohotad. Borgerligheten samlades kring Centerpartiet, Moderaterna och Folkpartiet, medan dagens flerpartisystem ännu inte hade tagit form.
Under de följande decennierna förskjuts tyngdpunkten gradvis. Socialdemokraterna tappar mark i takt med att industrin förändras, väljarna blir rörligare och nya partier etablerar sig. Miljöpartiet kommer in på 1980-talet, Kristdemokraterna växer, och vid millennieskiftet börjar Sverigedemokraterna ta plats i de första kommunfullmäktige. Sedan dess har deras tillväxt varit den enskilt största kraften bakom omritningen av kartan.
Där Socialdemokraterna fortfarande är störst (2022)
| # | Kommun | Socialdemokraterna 2022 |
|---|---|---|
| 1 | Munkfors Värmlands län | 61.9 % (13 mandat) |
| 2 | Smedjebacken Dalarnas län | 57.1 % (20 mandat) |
| 3 | Överkalix Norrbottens län | 52.0 % (13 mandat) |
| 4 | Boden Norrbottens län | 49.0 % (24 mandat) |
| 5 | Grums Värmlands län | 48.4 % (15 mandat) |
| 6 | Kalix Norrbottens län | 45.9 % (17 mandat) |
| 7 | Borgholm Kalmar län | 45.7 % (16 mandat) |
| 8 | Norsjö Västerbottens län | 44.4 % (12 mandat) |
| 9 | Åsele Västerbottens län | 44.0 % (11 mandat) |
| 10 | Forshaga Värmlands län | 43.9 % (18 mandat) |
| 11 | Avesta Dalarnas län | 43.9 % (18 mandat) |
| 12 | Timrå Västernorrlands län | 43.9 % (18 mandat) |
| 13 | Kramfors Västernorrlands län | 43.9 % (18 mandat) |
| 14 | Arvidsjaur Norrbottens län | 43.5 % (10 mandat) |
| 15 | Filipstad Värmlands län | 43.2 % (16 mandat) |
Från röd dominans till jämn kamp
Trots tillbakagången är Socialdemokraterna fortfarande största parti i en lång rad kommuner. Mönstret är historiskt betingat: det är i de gamla bruksorterna, i Bergslagen och i delar av Norrland som det socialdemokratiska arvet sitter djupast. Här byggdes en gång arbetarrörelsen upp kring fackföreningar och folkrörelser, och den lojaliteten har överlevt även när själva industrin krympt.
Men jämfört med 1970-talet är bilden förändrad i grunden. Där S en gång regerade med egen majoritet möter partiet i dag en betydligt jämnare kamp. Väljarkåren är rörligare, blockpolitiken har luckrats upp, och i många kommuner avgörs makten numera av små marginaler och växlande koalitioner snarare än av ett dominerande parti.
Där Sverigedemokraterna är störst (2022)
| # | Kommun | Sverigedemokraterna 2022 |
|---|---|---|
| 1 | Bjuv Skåne län | 41.9 % (13 mandat) |
| 2 | Sölvesborg Blekinge län | 40.8 % (20 mandat) |
| 3 | Hörby Skåne län | 38.7 % (12 mandat) |
| 4 | Örkelljunga Skåne län | 37.8 % (14 mandat) |
| 5 | Svalöv Skåne län | 37.1 % (13 mandat) |
| 6 | Färgelanda Västra Götalands län | 35.5 % (11 mandat) |
| 7 | Lilla Edet Västra Götalands län | 35.5 % (11 mandat) |
| 8 | Klippan Skåne län | 34.3 % (12 mandat) |
| 9 | Munkedal Västra Götalands län | 34.3 % (12 mandat) |
| 10 | Sjöbo Skåne län | 34.1 % (14 mandat) |
| 11 | Åstorp Skåne län | 32.3 % (10 mandat) |
| 12 | Hässleholm Skåne län | 29.5 % (18 mandat) |
| 13 | Eslöv Skåne län | 29.4 % (15 mandat) |
| 14 | Tomelilla Skåne län | 29.3 % (12 mandat) |
| 15 | Ockelbo Gävleborgs län | 29.0 % (9 mandat) |
SD:s framväxt och Centerns landsbygdsfäste
Ingen förändring syns tydligare i datan än Sverigedemokraternas uppgång. Partiet saknade representation i kommunfullmäktige under hela 1970- och 80-talen och tog sina första mandat i början av 1990-talet. Efter valet 2022 är SD representerat i nästan samtliga kommuner och störst i flera – en omvandling som saknar motstycke i den moderna kommunpolitiska historien.
Samtidigt har Centerpartiet behållit ett anmärkningsvärt stabilt landsbygdsfäste. Medan partiets riksstöd svängt kraftigt har det lokala greppet om jordbruks- och glesbygdskommuner bestått över decennierna. Det är ett av få exempel på politisk kontinuitet i en karta som annars ritats om gång på gång. Den som vill följa enskilda kommuners resa sedan 1973 hittar hela tidsserien på respektive politiksida.
Om datan: Andelarna bygger på antal mandat i kommunfullmäktige enligt SCB:s valstatistik. Rankningarna ovan visar läget efter valet 2022. Den fullständiga utvecklingen 1973–2022 finns på varje kommuns politiksida.
Vanliga frågor
- Hur länge finns det mandatdata för kommunerna?
- SCB:s valstatistik täcker mandatfördelningen i kommunfullmäktige ända sedan 1973. Det gör det möjligt att följa varje kommuns politiska utveckling över ett halvt sekel.
- Vilket parti har förändrats mest sedan 1973?
- Sverigedemokraterna står för den största förändringen. Partiet saknade representation under 1970- och 80-talen men är efter valet 2022 representerat i nästan samtliga kommuner och störst i flera.
- Varför är Socialdemokraterna fortfarande störst i många kommuner?
- Det socialdemokratiska stödet sitter djupast i gamla bruks- och industriorter i Bergslagen och Norrland, där arbetarrörelsens lojaliteter överlevt trots att industrin krympt.