Sedan 1973 har den politiska kartan förändrats dramatiskt: Socialdemokraterna har gått från att vara största parti i fyra av fem kommunfullmäktige, med egen majoritet i 79 kommuner 1973, till egen majoritet i bara tre kommuner 2022, medan Sverigedemokraterna vuxit från noll mandat till att bli ett av de tre största partierna 2022.
Femtio år av kommunaldata
När den första mandatfördelningen registrerades 1973 var den svenska kommunpolitiken en helt annan värld. Socialdemokraterna styrde stora delar av landet med egen majoritet, och i bruks- och industrikommunerna var partiets ställning närmast ohotad. Borgerligheten samlades kring Centerpartiet, Moderaterna och Folkpartiet, medan dagens flerpartisystem ännu inte hade tagit form.
Under de följande decennierna förskjuts tyngdpunkten gradvis. Socialdemokraterna tappar mark i takt med att industrin förändras, väljarna blir rörligare och nya partier etablerar sig. Miljöpartiet kommer in på 1980-talet, Kristdemokraterna växer, och efter att ha tagit sina första mandat i Höör och Dals-Ed 1991 börjar Sverigedemokraterna vid millennieskiftet sprida sig till allt fler kommunfullmäktige (29 kommuner 2002). Sedan dess har deras tillväxt varit den enskilt största kraften bakom omritningen av kartan.
Där Socialdemokraterna fortfarande är störst (2022)
| # | Kommun | Socialdemokraterna 2022 |
|---|---|---|
| 1 | Munkfors Värmlands län | 61,9 % (13 mandat) |
| 2 | Smedjebacken Dalarnas län | 57,1 % (20 mandat) |
| 3 | Överkalix Norrbottens län | 52,0 % (13 mandat) |
| 4 | Boden Norrbottens län | 49,0 % (24 mandat) |
| 5 | Grums Värmlands län | 48,4 % (15 mandat) |
| 6 | Kalix Norrbottens län | 45,9 % (17 mandat) |
| 7 | Borgholm Kalmar län | 45,7 % (16 mandat) |
| 8 | Norsjö Västerbottens län | 44,4 % (12 mandat) |
| 9 | Åsele Västerbottens län | 44,0 % (11 mandat) |
| 10 | Forshaga Värmlands län | 43,9 % (18 mandat) |
| 10 | Avesta Dalarnas län | 43,9 % (18 mandat) |
| 10 | Timrå Västernorrlands län | 43,9 % (18 mandat) |
| 10 | Kramfors Västernorrlands län | 43,9 % (18 mandat) |
| 14 | Arvidsjaur Norrbottens län | 43,5 % (10 mandat) |
| 15 | Filipstad Värmlands län | 43,2 % (16 mandat) |
Från röd dominans till jämn kamp
Trots tillbakagången är Socialdemokraterna fortfarande största parti i en lång rad kommuner. Mönstret är historiskt betingat: det är i de gamla bruksorterna, i Bergslagen och i delar av Norrland som det socialdemokratiska arvet sitter djupast. Här byggdes en gång arbetarrörelsen upp kring fackföreningar och folkrörelser, och den lojaliteten har överlevt även när själva industrin krympt.
Men jämfört med 1970-talet är bilden förändrad i grunden. Där S en gång regerade med egen majoritet möter partiet efter valet 2022 en betydligt jämnare kamp. Väljarkåren är rörligare, blockpolitiken har luckrats upp, och i många kommuner avgörs makten numera av små marginaler och växlande koalitioner snarare än av ett dominerande parti.
Där Sverigedemokraterna har störst andel av mandaten (2022)
| # | Kommun | Sverigedemokraterna 2022 |
|---|---|---|
| 1 | Bjuv Skåne län | 41,9 % (13 mandat) |
| 2 | Sölvesborg Blekinge län | 40,8 % (20 mandat) |
| 3 | Hörby Skåne län | 38,7 % (12 mandat) |
| 4 | Örkelljunga Skåne län | 37,8 % (14 mandat) |
| 5 | Svalöv Skåne län | 37,1 % (13 mandat) |
| 6 | Färgelanda Västra Götalands län | 35,5 % (11 mandat) |
| 6 | Lilla Edet Västra Götalands län | 35,5 % (11 mandat) |
| 8 | Klippan Skåne län | 34,3 % (12 mandat) |
| 8 | Munkedal Västra Götalands län | 34,3 % (12 mandat) |
| 10 | Sjöbo Skåne län | 34,1 % (14 mandat) |
| 11 | Åstorp Skåne län | 32,3 % (10 mandat) |
| 12 | Hässleholm Skåne län | 29,5 % (18 mandat) |
| 13 | Eslöv Skåne län | 29,4 % (15 mandat) |
| 14 | Tomelilla Skåne län | 29,3 % (12 mandat) |
| 15 | Ockelbo Gävleborgs län | 29,0 % (9 mandat) |
SD:s framväxt och Centerns tapp
Ingen förändring syns tydligare i datan än Sverigedemokraternas uppgång. Partiet saknade representation i kommunfullmäktige under hela 1970- och 80-talen och tog sina första mandat i början av 1990-talet. Efter valet 2022 är SD representerat i nästan samtliga kommuner och störst i flera – en omvandling som saknar motstycke i den moderna kommunpolitiska historien.
Centerpartiet har tappat mer än S lokalt: 1973 var partiet största parti i 40 kommuner, 2022 största riksdagsparti i sju. Flera gamla C-fästen i Skåne och Dalsland, som Sjöbo, Hörby och Färgelanda, hörde 2022 till SD:s starkaste kommuner. Bland de kommuner där C var störst 2022 finns Sollefteå, Orsa och Hultsfred. Den som vill följa enskilda kommuners resa sedan 1973 hittar hela tidsserien på respektive politiksida.
Om datan: Andelarna och antalen i texten bygger på antal mandat i kommunfullmäktige enligt SCB:s valstatistik, valen 1973–2022 (Centerpartiet hade 3 610 kommunmandat 1973 och 1 213 år 2022). "Största parti" räknas bland riksdagspartierna. Rankningarna ovan visar läget efter valet 2022. Den fullständiga utvecklingen från 1973 till det fastställda resultatet 2026 finns på varje kommuns politiksida.
Vanliga frågor
- Hur länge finns det mandatdata för kommunerna?
- SCB:s valstatistik täcker mandatfördelningen i kommunfullmäktige ända sedan 1973. Det gör det möjligt att följa varje kommuns politiska utveckling över ett halvt sekel.
- Vilket parti har förändrats mest sedan 1973?
- Sverigedemokraterna står för den största förändringen. Partiet saknade representation under 1970- och 80-talen men är efter valet 2022 representerat i nästan samtliga kommuner och störst i flera.
- Varför är Socialdemokraterna fortfarande störst i många kommuner?
- Det socialdemokratiska stödet sitter djupast i gamla bruks- och industriorter i Bergslagen och Norrland, där arbetarrörelsens lojaliteter överlevt trots att industrin krympt.
Källor
- SCB: tabell ME0104A (mandat i kommunfullmäktige 1973–2022).
- Valmyndigheten: valresultat per kommun, valen 2026 (fastställt).
Rankningar, jämförelser och samband i artikeln är Kommunatlas egen bearbetning av underlaget ovan. RKA och dataproducenterna ansvarar inte för den.