De ekonomiskt svagaste kommunerna kännetecknas av tre saker samtidigt: låg soliditet, återkommande underskott och en krympande befolkning. När alla tre sammanfaller urholkas skatteunderlaget samtidigt som buffertarna töms – en självförstärkande spiral som är svår att bryta.
Tre nyckeltal som måste läsas tillsammans
Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med eget kapital snarare än med lån. En låg soliditet betyder att kommunen lånat mycket och har tunna marginaler. Årets resultat visar om kommunen går med plus eller minus just nu. Var och en för sig kan dessa förklaras av tillfälligheter – en stor investering, ett enskilt dåligt år. Men när en kommun har både låg soliditet och negativt resultat är det inte längre en tillfällighet utan ett strukturellt problem.
Den tredje pusselbiten är befolkningsutvecklingen. En kommun som tappar invånare förlorar skatteunderlag samtidigt som de fasta kostnaderna för skolor, vägar och äldreomsorg ligger kvar. Det är den farligaste kombinationen: minskande intäkter mot trögrörliga kostnader. Därför korskör vi de tre nyckeltalen i stället för att stirra på ett enda.
Lägst soliditet i landet
De 15 kommuner med lägst soliditet
| # | Kommun | Soliditet |
|---|---|---|
| 1 | Bräcke Jämtlands län | −6,2 % |
| 2 | Timrå Västernorrlands län | 5,9 % |
| 3 | Bjurholm Västerbottens län | 9,0 % |
| 4 | Degerfors Örebro län | 11,6 % |
| 5 | Vingåker Södermanlands län | 12,9 % |
| 6 | Bjuv Skåne län | 13,6 % |
| 7 | Hofors Gävleborgs län | 15,9 % |
| 8 | Härnösand Västernorrlands län | 15,9 % |
| 9 | Boxholm Östergötlands län | 17,8 % |
| 10 | Askersund Örebro län | 18,0 % |
| 11 | Malå Västerbottens län | 18,2 % |
| 12 | Filipstad Värmlands län | 18,5 % |
| 13 | Söderköping Östergötlands län | 18,8 % |
| 14 | Laxå Örebro län | 19,3 % |
| 15 | Mullsjö Jönköpings län | 19,6 % |
När resultatet och befolkningen drar åt fel håll
En låg soliditet blir betydligt allvarligare om kommunen samtidigt redovisar underskott. Då finns inget eget kapital att täcka förlusten med, och kommunen måste antingen låna mer eller skära i verksamheten. Många av kommunerna längst ner i resultatligan är desamma som ligger lågt i soliditet – det är där den ekonomiska riskzonen är som tätast.
Lägg därtill en vikande befolkning så sluts cirkeln. Färre invånare ger lägre skatteintäkter, vilket pressar resultatet, vilket tär på soliditeten, vilket i sin tur minskar handlingsutrymmet att vända utvecklingen. Det är denna spiral som gör att vissa glesbygdskommuner år efter år hamnar i botten – inte på grund av dålig förvaltning, utan på grund av strukturella villkor som är svåra att påverka lokalt.
Kommuner med svagast årsresultat
| # | Kommun | Årets resultat |
|---|---|---|
| 1 | Malå Västerbottens län | −5 817 kr/inv. |
| 2 | Härjedalen Jämtlands län | −3 752 kr/inv. |
| 3 | Boden Norrbottens län | −3 101 kr/inv. |
| 4 | Bräcke Jämtlands län | −2 768 kr/inv. |
| 5 | Nybro Kalmar län | −2 293 kr/inv. |
| 6 | Kalix Norrbottens län | −2 263 kr/inv. |
| 7 | Perstorp Skåne län | −2 170 kr/inv. |
| 8 | Älvsbyn Norrbottens län | −1 940 kr/inv. |
| 9 | Ockelbo Gävleborgs län | −1 626 kr/inv. |
| 10 | Bollnäs Gävleborgs län | −1 564 kr/inv. |
| 11 | Torsås Kalmar län | −1 536 kr/inv. |
| 12 | Flen Södermanlands län | −1 528 kr/inv. |
Kommuner med störst befolkningstapp
| # | Kommun | Befolkningsförändring |
|---|---|---|
| 1 | Norsjö Västerbottens län | −4,0 % |
| 2 | Högsby Kalmar län | −3,5 % |
| 3 | Skellefteå Västerbottens län | −3,5 % |
| 4 | Pajala Norrbottens län | −2,6 % |
| 5 | Dorotea Västerbottens län | −2,3 % |
| 6 | Emmaboda Kalmar län | −2,2 % |
| 7 | Lessebo Kronobergs län | −2,1 % |
| 8 | Malå Västerbottens län | −2,0 % |
| 9 | Norberg Västmanlands län | −1,9 % |
| 10 | Åmål Västra Götalands län | −1,9 % |
| 11 | Östra Göinge Skåne län | −1,9 % |
| 12 | Ljusnarsberg Örebro län | −1,8 % |
Så läser du tabellerna: Soliditeten anger andelen eget kapital av tillgångarna, årets resultat kommunens över- eller underskott och befolkningsförändringen den senaste utvecklingen. Data från RKA och SCB via Kolada. Se även topplistan för soliditet och kommuner som växer mest.
Vanliga frågor
- Vilken kommun har sämst ekonomi 2026?
- Det går inte att peka ut en enskild kommun på ett enda mått. De ekonomiskt svagaste kommunerna är de som samtidigt har låg soliditet, negativt årsresultat och en krympande befolkning. Se de tre rankningarna ovan och leta efter kommuner som återkommer i flera av dem.
- Vad betyder låg soliditet för en kommun?
- Låg soliditet innebär att kommunen finansierat en stor del av sina tillgångar med lån i stället för eget kapital. Det ger tunna buffertar och liten motståndskraft mot oväntade kostnader eller intäktsbortfall.
- Varför hamnar samma kommuner i botten år efter år?
- Ofta för att problemen är strukturella. En vikande befolkning minskar skatteintäkterna medan de fasta kostnaderna ligger kvar, vilket pressar resultatet och soliditeten i en självförstärkande spiral som är svår att bryta lokalt.