De ekonomiskt svagaste kommunerna har låg soliditet, stora underskott eller båda. En krympande befolkning kan förvärra läget, men 2025 är det bara Malå som finns i alla tre listorna nedan.
Tre nyckeltal som måste läsas tillsammans
Soliditeten anger hur stor andel av kommunens tillgångar som bärs av eget kapital. Ju lägre den är, desto mer vilar tillgångarna på lån, pensionsavsättningar och andra skulder, och desto tunnare blir marginalerna. Pensionsåtaganden intjänade före 1998 räknas inte med i måttet. Årets resultat visar om kommunen går med plus eller minus just nu. Var och en för sig kan dessa förklaras av tillfälligheter – en stor investering, ett enskilt dåligt år. Men när en kommun har både låg soliditet och underskott flera år i rad är det ett tecken på ett strukturellt problem.
Den tredje pusselbiten är befolkningsutvecklingen. En kommun som tappar invånare förlorar skatteunderlag samtidigt som de fasta kostnaderna för skolor, vägar och äldreomsorg ligger kvar. Det är en besvärlig kombination: minskande intäkter mot trögrörliga kostnader. Därför korskör vi de tre nyckeltalen i stället för att stirra på ett enda.
Lägst soliditet i landet
De 15 kommuner med lägst soliditet
| # | Kommun | Soliditet |
|---|---|---|
| 1 | Bräcke Jämtlands län | −6,2 % |
| 2 | Timrå Västernorrlands län | 5,9 % |
| 3 | Bjurholm Västerbottens län | 9,0 % |
| 4 | Degerfors Örebro län | 11,6 % |
| 5 | Vingåker Södermanlands län | 12,9 % |
| 6 | Bjuv Skåne län | 13,6 % |
| 7 | Hofors Gävleborgs län | 15,9 % |
| 8 | Härnösand Västernorrlands län | 15,9 % |
| 9 | Boxholm Östergötlands län | 17,8 % |
| 10 | Askersund Örebro län | 18,0 % |
| 11 | Malå Västerbottens län | 18,2 % |
| 12 | Filipstad Värmlands län | 18,7 % |
| 13 | Söderköping Östergötlands län | 18,8 % |
| 14 | Laxå Örebro län | 19,3 % |
| 15 | Mullsjö Jönköpings län | 19,6 % |
När resultatet och befolkningen drar åt fel håll
En låg soliditet blir betydligt allvarligare om kommunen samtidigt redovisar underskott. Då finns lite eget kapital att ta av, och kommunen måste antingen låna mer eller skära i verksamheten. Enligt kommunallagen ska ett negativt balanskravsresultat som huvudregel regleras inom tre år. Överlappet mellan listorna är litet: bara Malå och Bräcke finns både bland de 15 med lägst soliditet och de 12 med svagast resultat 2025.
En vikande befolkning kan förstärka problemen, men i siffrorna för 2025 är sambandet svagt: flera av kommunerna som krymper mest, till exempel Norsjö och Skellefteå, har hög soliditet, och två av de tolv med störst underskott, Boden och Älvsbyn, växte. Att vissa glesbygdskommuner år efter år hamnar i botten beror ofta på strukturella villkor som är svåra att påverka lokalt, även om enskilda års underskott också kan ha lokala orsaker.
Kommuner med svagast årsresultat
| # | Kommun | Årets resultat |
|---|---|---|
| 1 | Malå Västerbottens län | −5 817 kr/inv. |
| 2 | Härjedalen Jämtlands län | −3 752 kr/inv. |
| 3 | Boden Norrbottens län | −3 101 kr/inv. |
| 4 | Bräcke Jämtlands län | −2 768 kr/inv. |
| 5 | Nybro Kalmar län | −2 293 kr/inv. |
| 6 | Kalix Norrbottens län | −2 263 kr/inv. |
| 7 | Perstorp Skåne län | −2 171 kr/inv. |
| 8 | Älvsbyn Norrbottens län | −1 940 kr/inv. |
| 9 | Ockelbo Gävleborgs län | −1 626 kr/inv. |
| 10 | Bollnäs Gävleborgs län | −1 564 kr/inv. |
| 11 | Torsås Kalmar län | −1 536 kr/inv. |
| 12 | Flen Södermanlands län | −1 528 kr/inv. |
Kommuner med störst befolkningstapp
| # | Kommun | Befolkningsförändring |
|---|---|---|
| 1 | Norsjö Västerbottens län | −4,0 % |
| 2 | Högsby Kalmar län | −3,5 % |
| 3 | Skellefteå Västerbottens län | −3,5 % |
| 4 | Pajala Norrbottens län | −2,6 % |
| 5 | Dorotea Västerbottens län | −2,3 % |
| 6 | Emmaboda Kalmar län | −2,2 % |
| 7 | Lessebo Kronobergs län | −2,1 % |
| 8 | Malå Västerbottens län | −2,0 % |
| 9 | Åmål Västra Götalands län | −1,9 % |
| 10 | Östra Göinge Skåne län | −1,9 % |
| 11 | Norberg Västmanlands län | −1,9 % |
| 12 | Ljusnarsberg Örebro län | −1,8 % |
Så läser du tabellerna: Soliditeten anger andelen eget kapital av tillgångarna, årets resultat kommunens över- eller underskott och befolkningsförändringen den senaste utvecklingen. Alla siffror avser 2025. Statistik från Kolada (SCB). Se även topplistan för soliditet och kommuner som växer mest.
Vanliga frågor
- Vilken kommun hade sämst ekonomi 2025?
- Det går inte att peka ut en enskild kommun på ett enda mått. Ekonomisk svaghet syns främst i låg soliditet och negativt årsresultat, och en krympande befolkning kan förvärra läget. Se de tre rankningarna ovan och leta efter kommuner som återkommer i flera av dem. 2025 finns bara Malå i alla tre.
- Vad betyder låg soliditet för en kommun?
- Soliditeten är eget kapital som andel av kommunens tillgångar. Låg soliditet betyder alltså att tillgångarna i högre grad bärs av lån, pensionsavsättningar och andra skulder. Pensionsåtaganden intjänade före 1998 räknas inte med i måttet. Det ger tunna buffertar och liten motståndskraft mot oväntade kostnader eller intäktsbortfall.
- Varför hamnar samma kommuner i botten år efter år?
- Ofta för att problemen är strukturella. En vikande befolkning minskar skatteintäkterna medan de fasta kostnaderna ligger kvar, vilket kan pressa resultatet och soliditeten. I siffrorna för 2025 är sambandet mellan befolkningsförändring och kommunens ekonomi dock svagt, och enskilda års underskott kan också ha lokala orsaker.
Källor
- Soliditet: SCB och RKA via Kolada (RKA), nyckeltal N03106, 2025.
- Årets resultat: SCB och RKA via Kolada (RKA), nyckeltal N03007, 2025.
- Befolkningsförändring: SCB via Kolada (RKA), nyckeltal N01963, 2023–2025.
Rankningar, jämförelser och samband i artikeln är Kommunatlas egen bearbetning av underlaget ovan. RKA och dataproducenterna ansvarar inte för den.