Varför höjer kommuner skatten 2026?

Den vanligaste orsaken är att kostnaderna för välfärden stigit snabbare än skatteintäkterna och att kommunen redan gått med underskott. När buffertarna är tömda och soliditeten låg blir en skattehöjning ofta enda sättet att klara kommunallagens balanskrav.

Vad har soliditet med skattehöjningar att göra?

Soliditeten mäter hur stor reserv kommunen byggt upp. En kommun med hög soliditet kan täcka tillfälliga underskott med eget kapital och slipper höja skatten, medan en kommun med låg soliditet saknar den möjligheten.

Får en kommun budgetera för underskott?

Nej. Kommunallagens balanskrav innebär att budgeten ska gå ihop, och ett uppkommet underskott måste återställas inom tre år. Det är detta krav som ytterst tvingar fram skattehöjningar i kommuner med ansträngd ekonomi.

Skattehöjningarna 2026 – vilka kommuner höjde och varför

Kommuner höjer skatten 2026 framför allt när de gått med underskott och saknar buffertar att täcka det med. En låg soliditet betyder att kassan är tunn – och då blir en skattehöjning ofta enda sättet att få budgeten i balans enligt kommunallagens balanskrav.

Balanskravet tvingar fram beslutet

Svenska kommuner får enligt lag inte budgetera för underskott, och ett resultat under noll måste återställas inom tre år. När kostnaderna för skola, äldreomsorg och socialtjänst stiger snabbare än skatteintäkterna ställs kommunen inför ett vägval: skära i verksamheten, tära på det egna kapitalet eller höja skatten. Kommuner med god soliditet kan rida ut ett par svaga år genom att använda buffertar – men för den som redan har en tunn kassa finns sällan det utrymmet.

Det är därför skattehöjningar och svaga nyckeltal hänger ihop. En kommun som under flera år redovisat underskott och samtidigt har låg soliditet har i praktiken bränt upp sina reserver. När nästa kostnadsökning kommer finns inget annat kvar än skattevapnet. Höjningen blir då inte ett tecken på ambition utan på ansträngd ekonomi.

Högst kommunalskatt 2026

De 15 kommuner med högst skatt 2026

Total kommunalskatt (kommun + region). Många av dessa kombinerar hög skatt med ansträngda finanser.

#	Kommun	Kommunalskatt
1	Degerfors Örebro län	35,30 %
2	Hammarö Värmlands län	35,20 %
3	Dorotea Västerbottens län	35,15 %
4	Bräcke Jämtlands län	35,09 %
5	Laxå Örebro län	35,00 %
6	Vilhelmina Västerbottens län	35,00 %
7	Storfors Värmlands län	34,98 %
8	Sorsele Västerbottens län	34,95 %
9	Åsele Västerbottens län	34,95 %
10	Ragunda Jämtlands län	34,92 %
11	Strömsund Jämtlands län	34,92 %
12	Munkedal Västra Götalands län	34,86 %
13	Arjeplog Norrbottens län	34,84 %
14	Grums Värmlands län	34,78 %
15	Älvdalen Dalarnas län	34,77 %

Underskott och tunna buffertar går hand i hand

Ställer man skattekartan mot de ekonomiska nyckeltalen framträder sambandet. Kommuner med svaga årsresultat och låg soliditet återfinns ofta i den övre delen av skatteligan. Det motsatta gäller också: kommuner med starka resultat och hög soliditet har råd att hålla skatten nere eftersom de kan möta svängningar utan att gå till skattebetalarna.

Att höja skatten är dessutom ett trubbigt verktyg. Det tar tid innan en höjning ger full effekt, och under tiden fortsätter underskottet att tära på kapitalet. Det förklarar varför vissa kommuner höjer i flera omgångar – en enstaka höjning räcker sällan för att vända en ekonomi som redan lutar åt fel håll. Den som vill förstå varför skatten höjs bör därför titta lika mycket på resultatet och soliditeten som på själva skattesatsen.

Kommuner med svagast årsresultat

Sorterat från svagast resultat. Negativa resultat ökar trycket på en skattehöjning.

#	Kommun	Årets resultat
1	Malå Västerbottens län	−5 817 kr/inv.
2	Härjedalen Jämtlands län	−3 752 kr/inv.
3	Boden Norrbottens län	−3 101 kr/inv.
4	Bräcke Jämtlands län	−2 768 kr/inv.
5	Nybro Kalmar län	−2 293 kr/inv.
6	Kalix Norrbottens län	−2 263 kr/inv.
7	Perstorp Skåne län	−2 170 kr/inv.
8	Älvsbyn Norrbottens län	−1 940 kr/inv.
9	Ockelbo Gävleborgs län	−1 626 kr/inv.
10	Bollnäs Gävleborgs län	−1 564 kr/inv.
11	Torsås Kalmar län	−1 536 kr/inv.
12	Flen Södermanlands län	−1 528 kr/inv.

Kommuner med lägst soliditet

Låg soliditet betyder tunna buffertar och liten motståndskraft mot svängningar.

#	Kommun	Soliditet
1	Bräcke Jämtlands län	−6,2 %
2	Timrå Västernorrlands län	5,9 %
3	Bjurholm Västerbottens län	9,0 %
4	Degerfors Örebro län	11,6 %
5	Vingåker Södermanlands län	12,9 %
6	Bjuv Skåne län	13,6 %
7	Hofors Gävleborgs län	15,9 %
8	Härnösand Västernorrlands län	15,9 %
9	Boxholm Östergötlands län	17,8 %
10	Askersund Örebro län	18,0 %
11	Malå Västerbottens län	18,2 %
12	Filipstad Värmlands län	18,5 %

Så läser du tabellerna: Skattesatsen avser total kommunalskatt i procent av beskattningsbar inkomst. Soliditeten visar hur stor andel av tillgångarna som finansieras med eget kapital – ju högre desto starkare buffert. Data från SCB och RKA via Kolada. Se även topplistan för kommunalskatt och kommuner med starkast soliditet.

Vanliga frågor

Varför höjer kommuner skatten 2026?: Den vanligaste orsaken är att kostnaderna för välfärden stigit snabbare än skatteintäkterna och att kommunen redan gått med underskott. När buffertarna är tömda och soliditeten låg blir en skattehöjning ofta enda sättet att klara kommunallagens balanskrav.
Vad har soliditet med skattehöjningar att göra?: Soliditeten mäter hur stor reserv kommunen byggt upp. En kommun med hög soliditet kan täcka tillfälliga underskott med eget kapital och slipper höja skatten, medan en kommun med låg soliditet saknar den möjligheten.
Får en kommun budgetera för underskott?: Nej. Kommunallagens balanskrav innebär att budgeten ska gå ihop, och ett uppkommet underskott måste återställas inom tre år. Det är detta krav som ytterst tvingar fram skattehöjningar i kommuner med ansträngd ekonomi.