Kommunatlas
Befolkning & flytt · Analys

Flyttar unga verkligen till storstäderna? Vad datan visar

Publicerad · Uppdaterad · Källa: Kolada

Att unga flyttar till storstäderna är ett av de mest spridda påståendena om Sverige. Men stämmer det fullt ut? Med Koladas data om åldersstruktur, befolkningsförändring och arbetsmarknad kan vi pröva storstadsnarrativet mot vad som faktiskt händer i kommunerna – och bilden är mer nyanserad än slagordet.

Ja, unga flyttar i hög grad till storstäderna och universitetsorterna – men inte uteslutande. Drivkraften är utbildning och jobb snarare än storstaden i sig. Flera mellanstora kommuner med högskola lockar många 20–24-åringar, men tappar netto 25–29-åringar, så en stor del av vinsten försvinner efter studieåren. Nettovinsten av 25–29-åringar hamnar framför allt i Stockholm, Malmö och Göteborg med närförorter (SCB, inrikes flyttningar 2025).

Narrativet och verkligheten

Bilden av att hela ungdomsgenerationen rör sig mot Stockholm, Göteborg och Malmö är inte gripen ur luften. Storstadsregionerna och de stora universitetsstäderna drar varje år till sig tiotusentals unga vuxna, och det syns i deras åldersstruktur: en stor andel invånare i tjugo- och trettioårsåldern. Men slagordet förenklar. Det som driver flytten är i första hand var utbildningsplatserna och jobben finns, inte storstaden som sådan. Flera mellanstora kommuner med högskola lockar många 20–24-åringar, men tappar netto 25–29-åringar, så en stor del av vinsten försvinner efter studieåren. Nettovinsten av 25–29-åringar hamnar framför allt i Stockholm, Malmö och Göteborg med närförorter (SCB, inrikes flyttningar 2025).

Tittar man på andelen barn och unga, 0–19 år, blir bilden ännu mer sammansatt. Höga andelar finns inte sällan i pendlingskommuner runt storstäderna dit barnfamiljer flyttar för större boende, snarare än i storstadskärnan själv. De unga vuxna som flyttar in i städerna för att studera bildar familj senare, ofta efter en flytt ut till kranskommunerna. Flyttströmmarna är alltså inte en enkelriktad pil mot city, utan ett mönster som skiftar med livsfas.

Kommunerna med högst andel barn och unga

Andel invånare 0–19 år den 31/12 2025. Källa: SCB via Kolada. Sorterat efter högst andel. Värdena är avrundade till en decimal, och ordningen mellan kommuner med samma avrundade värde är inte signifikant. Klicka för full statistik.
# Kommun Andel 0–19 år
1 Habo Jönköpings län 29,9 %
2 Svedala Skåne län 28,8 %
3 Staffanstorp Skåne län 28,5 %
4 Ekerö Stockholms län 28,1 %
5 Knivsta Uppsala län 28,1 %
6 Lerum Västra Götalands län 28,1 %
7 Lomma Skåne län 27,7 %
8 Hammarö Värmlands län 27,6 %
9 Salem Stockholms län 27,6 %
10 Härryda Västra Götalands län 27,4 %
11 Nykvarn Stockholms län 26,8 %
12 Åstorp Skåne län 26,7 %
13 Upplands-Bro Stockholms län 26,7 %
14 Kävlinge Skåne län 26,6 %
15 Lekeberg Örebro län 26,6 %

Utbildning och arbete styr flyttströmmarna

Utbildning spelar roll, men sambandet är inte enkelt. Bland de större kommunerna finns ett samband mellan hög utbildningsnivå och inflyttning av unga vuxna, men flera högutbildade villaförorter, som Danderyd, Lidingö, Täby och Lomma, tappar unga vuxna (Kolada och SCB, 2025). En högskola fungerar som en magnet: den för in unga, och en del stannar kvar efter examen om arbetsmarknaden kan erbjuda dem något. Det förklarar varför vissa mellanstora universitetskommuner växer trots att de ligger långt från storstäderna.

Ungdomsarbetslösheten säger förvånansvärt lite om flyttningarna: kommuner med låg arbetslöshet bland unga tappar i regel ungefär lika stor andel av sina 20–29-åringar genom inrikes flyttningar som kommuner med hög (Kolada 2024, SCB 2025). Universitetsorter med låg ungdomsarbetslöshet som Lund och Uppsala tappar ändå flest 25–29-åringar netto. Befolkningsförändringen knyter ihop det hela: de kommuner som växer har ofta en hög utbildningsnivå bland invånarna, medan ungdomsarbetslösheten bara hänger svagt ihop med om en kommun växer eller krymper. Storstadsnarrativet är därför mer en berättelse om var jobb och studieplatser koncentreras än om en magisk dragningskraft hos städerna själva.

De tre storstäderna i jämförelse

Nyckeltal Stockholm Göteborg Malmö
Andel invånare 0–19 år 20,7 %20,9 %22,5 %
Befolkningsförändring 0,4 %0,7 %0,6 %
Ungdomsarbetslöshet 18–24 år 4,3 %4,5 %6,8 %
Andel med eftergymnasial utbildning 25–64 år 64,5 %58,5 %56,1 %

Så läser du tabellerna: Andel 0–19 år avser barn och unga som andel av folkmängden. Ungdomsarbetslösheten avser öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd hos Arbetsförmedlingen (årsmedelvärde), i procent av alla invånare 18–24 år, alltså inte av arbetskraften (Kolada N03935, som ersatt det avslutade måttet för 16–24 år). Alla nyckeltal i tabellen avser 2025; jämförelsen av ungdomsarbetslöshet och flyttningar i texten bygger på 2024 års mått för 16–24 år. Statistik från Kolada. Se även topplistan för andel unga och artikeln om kommunerna som vänt trenden.

Vanliga frågor

Flyttar unga verkligen till storstäderna?
I hög grad ja, men inte uteslutande. Storstäderna och universitetsorterna drar till sig många unga vuxna, men det som styr är var utbildning och jobb finns. Flera mellanstora kommuner med högskola lockar många 20–24-åringar, men tappar netto 25–29-åringar, medan nettovinsten av 25–29-åringar hamnar i Stockholm, Malmö och Göteborg med närförorter (SCB, 2025).
Var finns det högst andel barn och unga?
Höga andelar barn och unga finns ofta i pendlingskommuner runt storstäderna dit barnfamiljer flyttar för större boende, snarare än i storstadskärnan. Se den fullständiga rankningen ovan.
Vad avgör om unga stannar kvar i en kommun?
Ungdomsarbetslösheten förklarar det inte: universitetsorter med låg ungdomsarbetslöshet som Lund och Uppsala tappar ändå flest 25–29-åringar netto, medan Stockholm, Malmö och Göteborg vinner dem (Kolada 2024 och 2025, SCB 2025).

Källor

  • Andel invånare 0–19 år: SCB via Kolada (RKA), nyckeltal N01994, 2025.
  • Befolkningsförändring: SCB via Kolada (RKA), nyckeltal N01963, 2025.
  • Andel med eftergymnasial utbildning 25–64 år: SCB via Kolada (RKA), nyckeltal N01982, 2025.
  • Ungdomsarbetslöshet 16–24 år: Arbetsförmedlingen via Kolada (RKA), nyckeltal N03921, 2024.
  • Ungdomsarbetslöshet 18–24 år: Arbetsförmedlingen via Kolada (RKA), nyckeltal N03935, 2025.
  • SCB: befolkningsstatistik, tabellgrupp BE0101.

Rankningar, jämförelser och samband i artikeln är Kommunatlas egen bearbetning av underlaget ovan. RKA och dataproducenterna ansvarar inte för den.