Den snabbaste tillväxten finns i pendlingsnära kommuner kring storstäderna, och de flesta av dem har vuxit länge. De få kommuner som vänt en nedgång är i stället ofta små orter med fler döda än födda. Den mätbara skillnaden 2025 är inflyttningen, både från andra kommuner och från utlandet. Utan invandringsöverskottet hade sju av elva minskat (SCB, 2025). Jobb och bostäder är förutsättningar, men i flera vändningskommuner byggdes nästan inga bostäder.
Från nedgång till tillväxt
Att vända en befolkningskurva uppåt är svårare än att låta den falla. Den självförstärkande avfolkningsspiralen – färre jobb, utflyttning, åldrande, krympande skatteunderlag – måste brytas i flera led samtidigt. Ändå växte elva kommuner under 2025 som hade färre invånare 2024 än 2014: Åtvidaberg, Valdemarsvik, Grästorp, Töreboda, Skara, Munkfors, Nordanstig, Ragunda, Sorsele, Lycksele och Älvsbyn (SCB). I sju av dem hade folkmängden minskat 2025 utan invandringsöverskottet, men i sex av de elva var inflyttningen från andra svenska kommuner större än invandringsöverskottet. Vilka lokala förändringar som ligger bakom visar inte statistiken här.
Bostäder är en förutsättning. Utan platser att bo på kan en kommun inte ta emot inflyttare ens när jobben finns. Några vändningskommuner har börjat bygga, som Grästorp (5,4 färdigställda bostäder per 1 000 invånare 2025) och Lycksele (3,4), men i flera har nästan inget byggts. I Munkfors, Ragunda och Sorsele färdigställdes inga nya bostäder alls 2025 (SCB via Kolada). Företagandet spelar samma roll från andra hållet – nystartade företag skapar jobb som ger skäl att flytta dit eller stanna kvar.
Störst befolkningstillväxt i Sverige 2025
Kommunerna som växte mest 2025
| # | Kommun | Befolkningsförändring |
|---|---|---|
| 1 | Knivsta Uppsala län | 2,5 % |
| 2 | Boden Norrbottens län | 2,0 % |
| 3 | Burlöv Skåne län | 1,7 % |
| 4 | Nacka Stockholms län | 1,4 % |
| 5 | Upplands-Bro Stockholms län | 1,4 % |
| 6 | Järfälla Stockholms län | 1,4 % |
| 7 | Sundbyberg Stockholms län | 1,3 % |
| 8 | Håbo Uppsala län | 1,2 % |
| 9 | Sigtuna Stockholms län | 1,1 % |
| 10 | Vännäs Västerbottens län | 1,0 % |
| 11 | Mölndal Västra Götalands län | 1,0 % |
| 12 | Täby Stockholms län | 1,0 % |
| 13 | Tyresö Stockholms län | 0,9 % |
| 14 | Karlstad Värmlands län | 0,9 % |
| 15 | Höör Skåne län | 0,9 % |
Jobb, bostäder och inflyttning
När man jämför tillväxtkommunerna med dem som krymper framträder två återkommande skillnader. Den första är näringslivet. Kommuner som växer har i snitt något fler nystartade företag (median 11,3 mot 10,0 per 1 000 invånare 16–64 år, 2025), men sambandet är svagt och syns inte bland de kommuner som vänt nedgången (Tillväxtanalys och SCB via Kolada). Nya företag kan ge nya jobb, som kan locka inflyttare. Ett växande näringsliv signalerar dessutom framtidstro, vilket i sig drar till sig fler.
Den andra skillnaden är byggandet. Tillväxt kräver tak över huvudet, men som framgår ovan har bara några av vändningskommunerna börjat bygga. Bland alla kommuner är sambandet starkt: kommuner som byggt mycket har i regel också vuxit mycket, även om byggandet lika gärna kan följa som driva tillväxten. Det finns undantag: Kiruna hörde till dem som byggde mest 2021–2025 men krympte (färdigställda bostäder 2021–2025 och folkmängd 2020–2025, SCB). Pendlingsmöjligheter förstärker effekten: en kommun inom rimligt avstånd från en stark arbetsmarknad kan locka inflyttare som vill ha billigare boende men behålla sitt jobb. Jobb, bostäder och pendling förklarar mycket av skillnaden mellan storstadsnära kommuner och resten. För de små kommuner som vänt nedgången har inflyttningen betytt mest, både från andra kommuner och från utlandet.
Högst nyföretagande
| # | Kommun | Nystartade företag |
|---|---|---|
| 1 | Ragunda Jämtlands län | 19,5 per 1 000 inv. |
| 2 | Åre Jämtlands län | 18,4 per 1 000 inv. |
| 3 | Båstad Skåne län | 17,8 per 1 000 inv. |
| 4 | Danderyd Stockholms län | 17,6 per 1 000 inv. |
| 5 | Storfors Värmlands län | 16,7 per 1 000 inv. |
| 6 | Lidingö Stockholms län | 15,9 per 1 000 inv. |
| 7 | Härjedalen Jämtlands län | 15,9 per 1 000 inv. |
| 8 | Höganäs Skåne län | 15,6 per 1 000 inv. |
| 9 | Stockholm Stockholms län | 15,5 per 1 000 inv. |
| 10 | Grästorp Västra Götalands län | 15,5 per 1 000 inv. |
Så läser du tabellerna: Befolkningsförändringen visar förändringen i folkmängd i procent under 2025 (31/12 2024 till 31/12 2025), där positiva värden betyder tillväxt. Statistik från SCB och Tillväxtanalys via Kolada. Se även topplistan för nyföretagande och artikeln om kommunerna som krymper.
Vanliga frågor
- Vilka kommuner har vänt befolkningstrenden?
- Elva kommuner hade färre invånare 2024 än 2014 men växte 2025, bland dem Grästorp, Töreboda, Älvsbyn och Lycksele (SCB). Flera är små inlandskommuner. Rankningen ovan visar i stället de 15 kommuner som växte mest 2025, och de flesta av dem har vuxit länge.
- Vad krävs för att vända avfolkning till tillväxt?
- Jobb ger skäl att flytta dit, bostäder gör det möjligt att etablera sig, och pendling kopplar kommunen till en bredare arbetsmarknad. För de elva kommuner som vände 2025 är den mätbara skillnaden inflyttningen, både från andra kommuner och från utlandet. Utan invandringsöverskottet hade sju av elva minskat (SCB, 2025). Jobb och bostäder är förutsättningar, men i flera vändningskommuner byggdes nästan inga bostäder.
- Spelar nyföretagande roll för befolkningstillväxten?
- Delvis. Kommuner som växer har i snitt något fler nystartade företag (median 11,3 mot 10,0 per 1 000 invånare 16–64 år, 2025), men sambandet är svagt och syns inte bland de kommuner som vänt nedgången (Tillväxtanalys och SCB via Kolada).
Källor
- Befolkningsförändring: SCB via Kolada (RKA), nyckeltal N01963, 2015–2025.
- Nystartade företag: Tillväxtanalys via Kolada (RKA), nyckeltal N00999, 2025.
- Färdigställda bostäder, nybyggnad: SCB via Kolada (RKA), nyckeltal N07917, 2021–2025.
- SCB: befolkningsstatistik, tabellgrupp BE0101.
Rankningar, jämförelser och samband i artikeln är Kommunatlas egen bearbetning av underlaget ovan. RKA och dataproducenterna ansvarar inte för den.