Ungdomsarbetslösheten är högst i kommuner med svaga skolresultat och en näringsstruktur som erbjuder få instegsjobb. Där en stor andel unga saknar fullständig gymnasiebehörighet och det lokala företagandet är tunt fastnar fler utan jobb.
En karta som följer skolan
Ungdomsarbetslösheten är ett känsligt mått på hur väl en kommun lyckas slussa sina unga från skola till arbete. I vissa kommuner är nästan var femte ung utan jobb, medan andra ligger en bra bit under rikssnittet. Den geografiska spridningen är inte slumpmässig – den följer i hög grad skolresultaten. Där gymnasiebehörigheten är låg och avhoppen många blir steget ut i arbetslivet svårare, eftersom allt fler arbetsgivare kräver minst en avslutad gymnasieutbildning.
Sambandet är inte mekaniskt men robust. En ung person utan fullständig gymnasiebehörighet konkurrerar om ett krympande antal jobb som inte kräver utbildning, samtidigt som de yrken som växer ställer allt högre formella krav. När en kommun samtidigt har svaga skolresultat och en arbetsmarknad med få instegsjobb förstärker faktorerna varandra.
Högst ungdomsarbetslöshet i Sverige
De 15 kommuner med högst ungdomsarbetslöshet
| # | Kommun | Ungdomsarbetslöshet |
|---|---|---|
| 1 | Söderhamn Gävleborgs län | 9,2 % |
| 2 | Östra Göinge Skåne län | 9,0 % |
| 3 | Bromölla Skåne län | 7,8 % |
| 4 | Ovanåker Gävleborgs län | 7,5 % |
| 5 | Hässleholm Skåne län | 7,3 % |
| 6 | Perstorp Skåne län | 7,1 % |
| 7 | Älvkarleby Uppsala län | 7,1 % |
| 8 | Sandviken Gävleborgs län | 7,0 % |
| 9 | Bollnäs Gävleborgs län | 6,9 % |
| 10 | Olofström Blekinge län | 6,9 % |
| 11 | Fagersta Västmanlands län | 6,7 % |
| 12 | Uppvidinge Kronobergs län | 6,7 % |
| 13 | Åstorp Skåne län | 6,7 % |
| 14 | Heby Uppsala län | 6,6 % |
| 15 | Kristianstad Skåne län | 6,6 % |
Näringsstrukturen avgör instegsjobben
Skolresultaten förklarar mycket, men inte allt. Den andra avgörande faktorn är vilka jobb som faktiskt finns. En kommun med ett brett och dynamiskt näringsliv erbjuder fler instegsjobb – inom handel, besöksnäring, bygg och tjänster – där unga kan få sin första rad på CV:t. Där det lokala företagandet är tunt och få nya verksamheter startar saknas dessa naturliga vägar in, och unga blir hänvisade till att pendla eller flytta för att hitta arbete.
Det gör att kommuner med likartade skolresultat ändå kan uppvisa olika ungdomsarbetslöshet beroende på hur deras företagsklimat ser ut. I kommuner där det är enkelt att driva företag och nyföretagandet är livligt finns fler arbetsgivare som kan ta emot oerfaren arbetskraft. Insatser som riktas både mot skolan och mot det lokala näringslivet brukar därför ge bäst effekt – att enbart höja behörigheten räcker inte om jobben saknas.
Tre kommuner – skola, klimat och ungas jobb
| Nyckeltal | Östra Göinge | Bromölla | Vaxholm |
|---|---|---|---|
| Ungdomsarbetslöshet 16–24 år | 9,0 % | 7,8 % | 2,2 % |
| Behörighet till gymnasiet | 68,5 % | 73,3 % | 96,2 % |
| Företagsklimat (NKI) | – | – | 75,1 index (0–100) |
Så läser du siffrorna: Ungdomsarbetslösheten avser andelen 16–24-åringar som är öppet arbetslösa eller i program – lägre är bättre. Gymnasiebehörighet och företagsklimat är mått där högre är bättre. Data via Kolada. Se även topplistan för ungdomsarbetslöshet och topplistan för gymnasiebehörighet.
Vanliga frågor
- Var är ungdomsarbetslösheten högst i Sverige?
- I kommuner med svaga skolresultat och få instegsjobb, ofta präglade av strukturomvandling. Se den fullständiga rankningen ovan för de kommuner som ligger högst.
- Hur hänger skolresultat ihop med ungas arbetslöshet?
- Starkt. Där gymnasiebehörigheten är låg blir steget ut i arbetslivet svårare, eftersom allt fler jobb kräver minst avslutad gymnasieutbildning medan jobben utan utbildningskrav blir färre.
- Vad mer än skolan påverkar?
- Näringsstrukturen. En kommun med brett näringsliv och livligt nyföretagande erbjuder fler instegsjobb där unga kan få sin första anställning. Där företagandet är tunt saknas dessa vägar in.