Sambandet mellan medianinkomst och meritvärde är tydligt men inte fullständigt. Rikare kommuner har i regel högre skolresultat, men i kommundatan hänger meritvärdet tätare ihop med vuxenbefolkningens utbildningsnivå än med inkomsten. Enskilda kommuner avviker tydligt, både uppåt och nedåt, vilket visar att pengar inte avgör allt.
Inkomst är en stark men indirekt förklaring
När man rangordnar kommunerna efter medianinkomst och efter meritvärde i årskurs 9 hamnar toppen av listorna nära varandra: sju av de tolv kommunerna med högst meritvärde finns också bland de tolv med högst medianinkomst. Längre ned i listorna är mönstret betydligt lösare. Det betyder inte att en hög lön i sig gör barnen smartare. Inkomst fungerar snarare som en indikator på en hel rad bakomliggande faktorer: föräldrarnas utbildningsnivå, deras anknytning till arbetsmarknaden, bostadsområdets sammansättning och de förväntningar som präglar uppväxten.
Det är därför sambandet i hög grad går via utbildningen. Kommuner med hög andel eftergymnasialt utbildade har både högre inkomster och bättre skolresultat. Om man i Koladas kommundata håller andelen eftergymnasialt utbildade 25–64 år konstant sjunker sambandet mellan medianinkomst och meritvärde från 0,66 till 0,27. Pengarna i sig är alltså mindre avgörande än vad den enkla korrelationen antyder.
Kommuner med högst meritvärde
| # | Kommun | Meritvärde åk 9 |
|---|---|---|
| 1 | Danderyd Stockholms län | 278,9 poäng |
| 2 | Lidingö Stockholms län | 269,8 poäng |
| 3 | Lomma Skåne län | 269,7 poäng |
| 4 | Nacka Stockholms län | 264,1 poäng |
| 5 | Vaxholm Stockholms län | 263,1 poäng |
| 6 | Storfors Värmlands län | 262,3 poäng |
| 7 | Täby Stockholms län | 260,3 poäng |
| 8 | Sollentuna Stockholms län | 258,7 poäng |
| 9 | Vellinge Skåne län | 254,4 poäng |
| 10 | Stockholm Stockholms län | 251,9 poäng |
| 10 | Sundbyberg Stockholms län | 251,9 poäng |
| 12 | Lund Skåne län | 251,3 poäng |
Avvikarna som bryter mönstret
Det intressanta ligger i undantagen. Vissa kommuner med blygsam medianinkomst presterar klart bättre i skolan än vad inkomstnivån skulle förutsäga. Den största skillnaden mot vad inkomsten förutsäger har Storfors (+50 poäng), Lund (+43), Sorsele (+34) och Uppsala (+29). Lund och Uppsala har bland landets högsta andel eftergymnasialt utbildade (plats 3 och 10), och utbildningsnivån hänger tätare ihop med meritvärdet än inkomsten gör. Storfors och Sorsele är mycket små kommuner (3 777 och 2 362 invånare 2025), där få elever gör att snittet kan svänga mycket mellan åren. Motsatsen finns också. I gruvkommunerna Kiruna och Gällivare är medianinkomsten bland landets elva högsta, men andelen med eftergymnasial utbildning är låg (32,9 och 29,3 procent mot rikets 48,5), och meritvärdet ligger under rikssnittet (213,7 och 218,4 mot 228,5).
Dessa avvikare är de mest lärorika fallen. De visar att inkomst sätter ramarna men inte skriver slutresultatet. Skolans organisation och förmåga att kompensera för svaga hemförhållanden kan flytta en kommun flera steg på listan. Att förstå varför vissa kommuner överpresterar är därför mer användbart än att bara konstatera att rika kommuner toppar.
Om sambandet: Korrelation är inte orsakssamband. Inkomst, utbildning och skolresultat hänger ihop, men i kommundatan hänger meritvärdet tätare ihop med vuxenbefolkningens utbildningsnivå (r = 0,75) än med inkomsten (r = 0,66). Analysen är låst till meritvärdet läsåret 2024/25 (elever i skolor i kommunen, Skolverket); läsåret 2025/26 finns i topplistan för meritvärde men ingår inte i beräkningarna här. Övriga mått: eftergymnasial utbildning 25–64 år avser 2025 och medianinkomst (sammanräknad förvärvsinkomst 20–64 år) avser 2024 (SCB), via Kolada. Korrelationer och avvikelser mot inkomsten är egna beräkningar för alla 290 kommuner. Se även topplistan för medianinkomst och meritvärde per kommun.
Vanliga frågor
- Hur starkt är sambandet mellan inkomst och skolresultat?
- Sambandet är tydligt men inte det starkaste: inkomsten förklarar drygt 40 procent av skillnaderna i meritvärde mellan kommunerna (r = 0,66), och andelen eftergymnasialt utbildade hänger ännu tätare ihop med betygen (r = 0,75). Enskilda kommuner avviker tydligt från mönstret.
- Betyder mer pengar automatiskt bättre skola?
- Nej. Om man i Koladas kommundata håller andelen eftergymnasialt utbildade 25–64 år konstant sjunker sambandet mellan medianinkomst och meritvärde från 0,66 till 0,27. Pengar sätter ramarna, men skolans organisation och förväntningar kan flytta resultaten i båda riktningarna.
- Finns det kommuner som bryter mönstret?
- Ja. Storfors, Lund, Sorsele och Uppsala har klart högre meritvärde än inkomsten förutsäger. Lund och Uppsala har bland landets högsta andel eftergymnasialt utbildade, medan Storfors och Sorsele är så små kommuner att snittet kan svänga mycket mellan åren. Åt andra hållet ligger gruvkommunerna Kiruna och Gällivare, med bland landets högsta medianinkomster men meritvärden under rikssnittet.
Källor
- Meritvärde åk 9: Skolverket via Kolada (RKA), nyckeltal N15504, 2025.
- Medianinkomst 20–64 år: SCB via Kolada (RKA), nyckeltal N00906, 2024.
- Andel med eftergymnasial utbildning 25–64 år: SCB via Kolada (RKA), nyckeltal N01982, 2025.
- Folkmängd: SCB via Kolada (RKA), nyckeltal N01951, 2025.
Rankningar, jämförelser och samband i artikeln är Kommunatlas egen bearbetning av underlaget ovan. RKA och dataproducenterna ansvarar inte för den.